tag:blogger.com,1999:blog-73669510400662242162024-03-13T20:07:41.070-07:00വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള്ശുദ്ധജലമത്സ്യങ്ങളുടെ പരിപാലനം, പ്രജനനം തുടങ്ങി അക്വേറിയം ഹോബിയുമായി ബന്ധപ്പെട്ട എല്ലാ കാര്യങ്ങളും പങ്കുവെക്കാന് മലയാളത്തില് ഒരു ബ്ലോഗ് !Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.comBlogger31125tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-74670628489245860542014-10-11T13:06:00.002-07:002014-10-11T13:08:34.801-07:00രാവും പകലും തിരിച്ചറിയാതെ...അന്ധരായ ഈ ഗുഹാ ടെട്രകൾ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="color: white;"><span id="docs-internal-guid-b62d5c2c-005d-db27-a17d-de50d7e68199" style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഗുഹകളിലെ നീരുറവകളിൽ ജീവിക്കുന്ന അന്ധരായ ടെട്ര (Blind cave tetra</span><span style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> - Astyanax mexicanus</span><span style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">) മത്സ്യങ്ങളെ അറിയുക.</span></span><br />
<span style="color: white;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="color: white;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-A_SpDKBuJlw/VDiLEtLvHjI/AAAAAAAAAek/NNsmWHcfJAU/s1600/800px-Astyanax_mexicanus_01.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-A_SpDKBuJlw/VDiLEtLvHjI/AAAAAAAAAek/NNsmWHcfJAU/s1600/800px-Astyanax_mexicanus_01.jpg" height="256" width="400" /></a></span></div>
<span style="color: white;"><br /></span>
<span style="color: white;"><span id="docs-internal-guid-b62d5c2c-005e-25a7-0831-db5273475a62" style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഏതാണ്ട് 10 ലക്ഷം വർഷങ്ങൾക്ക് മുൻപ് അമേരിക്കയിലെ ജലാശയങ്ങളിൽ കാണപ്പെട്ടിരുന്ന ചില ടെട്ര മത്സ്യങ്ങൾ മെക്സിക്കൊ ഗുഹകളിലെ നീരുറവകളിലെത്തിപ്പെട്ടു. കുറ്റാക്കൂരിരുട്ടിൽ ജീവിതം കഴിക്കേണ്ടി വന്ന ഇവയ്ക്ക് പരിണാമം മുഖേന കണ്ണുകൾ ഇല്ലാതാകുകയും ശരീര വർണ്ണങ്ങൾ നഷ്ടപ്പെടുകയും ചെയ്തു. പിങ്ക് കലർന്ന വെള്ള നിറമുള്ള ഈ മത്സ്യങ്ങൾ തികച്ചും വ്യത്യസ്തരായി പരിണമിച്ചെങ്കിലും മറ്റു ടെട്രകളെപ്പോലെ ഇവയെ അക്വേറിയത്തിൽ വളർത്താവുന്നതും പ്രജനനം ചെയ്യിക്കാവുന്നതുമാണ്.</span><span id="docs-internal-guid-b62d5c2c-009a-b0f6-3b94-b0c40457c3d1" style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> അതുപോലെ സാധാരണ ടെട്രകളുമായി മിശ്രപ്രജനനം നടത്തുന്നതിലും തടസ്സമില്ല. </span></span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="color: white;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-kD5l6iPCgNs/VDiLR3BgMaI/AAAAAAAAAes/MUWqcMGZBb8/s1600/800px-Astyanax_mexikanus_blind_trio.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-kD5l6iPCgNs/VDiLR3BgMaI/AAAAAAAAAes/MUWqcMGZBb8/s1600/800px-Astyanax_mexikanus_blind_trio.jpg" height="266" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: white;">കടപ്പാട് : Grand-Duc, Wikipedia, <a class="external free" href="http://en.wikipedia.org/wiki/User:Grand-Duc">http://en.wikipedia.org/wiki/User:Grand-Duc</a></span></td></tr>
</tbody></table>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid-b62d5c2c-005e-bc11-4c21-f9659459dc64" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നാൽ ഇവയെക്കുറിച്ചറിയാൻ ഇനിയും ഒരുപാട് വിശേഷങ്ങൾ ബാക്കിയുണ്ടെന്നാണ് അടുത്തകാലത്തെ പഠനങ്ങൾ സൂചിപ്പിക്കുന്നത്. ദിന-രാത്ര ചംക്രമണം അഥവാ സർകാഡിയൻ താളത്തിനനുസരിച്ച് ഉപാപചയ പ്രവർത്തനങ്ങൾ ക്രമീകരിക്കുന്ന മറ്റു ജീവികളിൽ നിന്നും വളരെ വ്യത്യസ്തരാണ് ഈ ടെട്രകൾ. എന്തെന്നാൽ, പരിണാമം കണ്ണുകൾക്കും വർണ്ണങ്ങൾക്കുമൊപ്പം രാവും പകലും തിരിച്ചറിയാനുള്ള കഴിവും ഈ മത്സ്യങ്ങളിൽ നിന്ന് നഷ്ടപ്പെടുത്താൻ തുടങ്ങിയിരിക്കുന്നു! </span></span><br />
<span style="color: white;"><br /></span>
<span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ജൈവ ഘടികാരത്തെ (biological clock) നിയന്ത്രിക്കാൻ പ്രകാശത്തിനും ഉപാപചയ പ്രവർത്തനങ്ങൾക്കും കഴിവുണ്ട്. എന്നാൽ അന്ധരായ ഗുഹാ ടെട്രകളിലെ ചയാപചയ പ്രവർത്തനങ്ങൾക്ക് സർകാഡിയൻ താളം നഷ്ടമായെന്നു മാത്രമല്ല, ഇത് മൂലം ഏകദേശം 27% ഊർജം ലാഭിക്കുകയും ചെയുന്നുണ്ടത്രേ ഈ മത്സ്യങ്ങൾ! സ്വീഡനിലെ ഗവേഷകർ നടത്തിയ ഈ കണ്ടെത്തൽ <a href="http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0107877" target="_blank">പ്ളോസ് വണ്</a> പ്രസിദ്ധീകരിച്ചിട്ടുണ്ട്. ഗുഹാ ടെട്രകളെപ്പോലെ വളരെ വൈചിത്ര്യമാർന്ന ആവാസവ്യവസ്ഥകളിലെ ജീവികൾ തങ്ങളുടെ ദൈനംദിന ചംക്രമണം എങ്ങനെ പാരിണാമത്തിലൂടെ നിലനിൽപ്പിന്റെ ഘടകമാക്കി മാറ്റിയെടുത്തു എന്ന് മനസ്സിലാക്കാൻ ഇത്തരം ഗവേഷണങ്ങൾ നമ്മെ സഹായിക്കുമെന്നതിൽ തർക്കമില്ല. </span></span></div>
<span style="color: white;"><br /></span>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഇനി രാത്രിയെന്നോ പകലെന്നോ നോക്കാതെ നിങ്ങളുടെ അക്വേറിയത്തിലുള്ള അന്ധരായ ഗുഹാ ടെട്രകൾക്ക് തീറ്റ നല്കുകയുമാകാം!</span></span></div>
<span style="color: white;"> ചുവടെയുള്ള വീഡിയോയിൽ കണ്ണില്ലാത്ത ടെട്രകളെ കാണാം.</span><br />
<span style="color: white;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="color: white;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/SJMezptUyyA?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></span></div>
<span style="color: white;"><br /></span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-52177684170166425242014-04-06T13:04:00.001-07:002014-04-06T13:09:39.627-07:00ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളെന്ന് കേട്ടിട്ടുണ്ടോ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ഈൽമത്സ്യങ്ങളെ മിക്കവരും കണ്ടിരിക്കും. പക്ഷെ ഭൂമിക്കടിയിലെ നീർച്ചാലുകളിൽ കാണുന്ന ചില പ്രത്യേകയിനം ഈൽമത്സ്യങ്ങളുമുണ്ട്. ഇലക്ട്രിക് ഈൽമത്സ്യങ്ങളായ ആൻഗ്വില്ല (Anguilla)കളുമായി വിദൂരബന്ധം മാത്രമേയുള്ളൂ ഇവയ്ക്ക്. മോണോപ്റ്റെറസ് (<i>Monopterus</i>) എന്ന ജനുസ്സിൽ പെട്ട ഈ മത്സ്യങ്ങൾ (<i>Monopterus eapeni</i>, <i>M roseni, M digressus</i>) കേരളത്തിലെ ഭൂഗർഭഗുഹകളിലുള്ള നീരൊഴുക്കുകളിൽ കാണുന്നവയാണ്. മുകളിൽപ്പറഞ്ഞ മത്സ്യയിനങ്ങളെ ആദ്യമായി കണ്ടെത്തിയതുതന്നെ കേരളത്തിലെ കിണറുകളിലാണ്. ചില ആഴമുള്ള കിണറുകൾ വൃത്തിയാക്കുമ്പോൾ തികച്ചും ആകസ്മികമായാണ് മോണോപ്റ്റിറസ് ഡിഗ്രെസ്സസ് മത്സ്യങ്ങളെ കണ്ടെത്തിയത്. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-vcPdqP7Yjfg/U0FTZ5ej9mI/AAAAAAAAAeA/6-1A-_8mZl4/s1600/10228_2010_194_MOESM1_ESM.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-vcPdqP7Yjfg/U0FTZ5ej9mI/AAAAAAAAAeA/6-1A-_8mZl4/s1600/10228_2010_194_MOESM1_ESM.jpg" height="231" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
ഇവ ഭൂഗർഭ നീർച്ചാലുകളിൽ മാത്രമാണ് ജീവിക്കുന്നതെന്ന് അനുമാനിക്കാനുള്ള
കാരണമറിയാൻ ആഗ്രഹമില്ലേ? എന്ത് കൊണ്ടിവയെ കിണറുകളിൽ മാത്രം കണ്ടെത്തി? മറ്റ് ജാലാശയങ്ങളുമായി നേരിട്ട് ബന്ധമില്ലാത്ത കിണറുകളിലേക്ക് ഈ മത്സ്യങ്ങൾ എത്തിപ്പെട്ടത് ഭൂഗർഭ ഉറവകളിൽ നിന്നു തന്നെ! <br />
<br />
എല്ലായ്പ്പോഴും ഭൂമിക്കടിയിൽ ജീവിക്കുന്നതിനാൽ അതിനനുകൂലമായ സവിശേഷതകൾ പരിണാമത്തിലൂടെ ഈ മത്സ്യങ്ങൾ സ്വായത്തമാക്കിയിട്ടുണ്ട്. ഗുഹാജീവികളുടെ പ്രത്യേകതകളായ നിറമില്ലാത്ത ശരീരം, കണ്ണുകളുടെ അഭാവം തുടങ്ങിയവയൊക്കെ ഈ മത്സ്യങ്ങളിലും കാണാം. കണ്ണുകളില്ലെങ്കിൽ തട്ടിത്തടയാതെ സഞ്ചരിക്കുന്നതെങ്ങനെ? ഇര തേടുന്നതെങ്ങനെ? ഇണ തേടുന്നതെങ്ങനെ? ഘ്രാണശക്തിയും സ്പർശനശക്തിയുമുപയോഗിച്ചാണ് ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങൾ ഇപ്പറഞ്ഞതൊക്കെയും സാധിക്കുന്നത്. ഇരിങ്ങാലക്കുട ക്രൈസ്റ്റ് കോളേജിലെ മോൻസി വിൻസെന്റും ജോണ് തോമസ്സും 2011-ൽ Ichthyological Research-ൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച "Observations on the foraging behaviour of a subterranean fish <i>Monopterus digressus </i>(Synbranchiformes: Synbranchidae)" എന്ന ലേഖനത്തിൽ ഭൂമിക്കടിയിൽ ജീവിക്കാനും ഇര പിടിക്കാനുമായി ഈ മത്സ്യങ്ങൾ എന്തെല്ലാം കഴിവുകൾ ഉപയോഗിക്കുന്നുവെന്ന് വിശദമായി പ്രതിപാദിക്കുന്നുണ്ട്.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-J0JFA5bLIkE/U0FUJEFd6tI/AAAAAAAAAeI/Onchjb6NQk8/s1600/Moeap_u0.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-J0JFA5bLIkE/U0FUJEFd6tI/AAAAAAAAAeI/Onchjb6NQk8/s1600/Moeap_u0.jpg" height="268" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Monopterus digressus കടപ്പാട് : http://fishbase.mnhn.fr</td></tr>
</tbody></table>
മുകളിലെ ചിത്രത്തിലേക്ക് സൂക്ഷിച്ചൊന്നു നോക്കൂ. ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളുടെ ശരീരത്തിന് എന്തിനാണ് ചെമപ്പ് നിറം? എന്തായാലും ഇണയെ ആകർഷിക്കാനാകില്ല. ഭൂമിക്കടിയിലെ കുറ്റാക്കൂരിരുട്ടിൽ അടുത്തുള്ള കല്ല് പോലും കാണാൻ പറ്റില്ല. പിന്നെയാണ് ചെമപ്പ് നിറം ഉപയോഗിച്ച് അന്ധരായ ഈ മത്സ്യങ്ങൾ ഇണയെ കണ്ടെത്തുന്നത്! വേറെ എന്താകാം കാരണം? മത്സ്യങ്ങൾ സാധാരണയായി ചെകിളപ്പൂക്കളിലെ രക്തക്കുഴലുകൾ വഴിയാണ് ജലത്തിൽ ലയിച്ചു ചേർന്ന ഓക്സിജനെ ആഗിരണം ചെയ്യുന്നത്. ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളിൽ ചെകിളപ്പൂക്കൾ വികസിച്ചിട്ടില്ലാത്തതിനാൽ ത്വക്കിലൂടെയാണ് അവ ഓക്സിജൻ വലിച്ചെടുക്കുന്നത്. അതുകൊണ്ടുതന്നെ ഹീമോഗ്ലോബിന്റെ അതിപ്രസരം മൂലം ഈ മത്സ്യങ്ങളുടെ ശരീരം ചെകിളപ്പൂക്കൾ കണക്കെ ചെമന്നിരിക്കുന്നു. ഒറ്റനോട്ടത്തിൽ മണ്ണിരകളോട് രൂപസാദൃശ്യം തോന്നിപ്പിക്കുന്ന ഇവ 9 മുതൽ 18 സെ. മീ. വരെ നീളം വയ്ക്കാറുണ്ടത്രെ.<br />
<br />
മനുഷ്യന്റെ ഇടപെടലുകൾ കൊണ്ടുള്ള പരിസ്ഥിതി മലിനീകരണവും ആവാസവ്യവസ്ഥകളുടെ നാശവും, ഇത്തരം ജീവികൾ ശാസ്ത്രലോകം കണ്ടെത്തുന്നതിനു മുൻപേ വംശനാശം സംഭവിക്കാനുള്ള സാദ്ധ്യത വർദ്ധിപ്പിക്കുന്നു. ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളുടെ സ്വഭാവ സവിശേഷതകളെക്കുറിച്ച് അറിഞ്ഞിടത്തോളം ഇവയെ അക്വേറിയത്തിൽ വളർത്തുകയെന്നത് അത്ര എളുപ്പമാണെന്ന് തോന്നുന്നില്ല. എന്നാൽ ഗുഹാവാസവ്യവസ്ഥയിൽ കാണപ്പെടുന്ന കേവ് ടെട്ര (<i>Astyanax mexicanus</i>) പോലെയുള്ള മത്സ്യങ്ങൾ അക്വേറിയം വിപണിയിൽ സുലഭമാണുതാനും. കേവ് ടെട്രകളെ പോലെ ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളും അക്വേറിയം വിപണിയിൽ എത്തുമോ എന്നുള്ളത് നമുക്ക് കാത്തിരുന്നു കാണാം. <br />
<br />
ഒരിക്കലും പുറംലോകം കാണാതെ ഭൂമിക്കടിയിൽത്തന്നെ ജനിച്ച്, വളർന്ന്, രമിച്ച്, മരിക്കുന്ന ഈ മത്സ്യങ്ങളുടെ ജീവിതത്തെക്കുറിച്ച് ഒന്നാലോചിച്ചു നോക്കൂ!<br />
<br />
മോണോപ്റ്റിറസ് ഭൂഗർഭ ഈൽമത്സ്യങ്ങളെ ഈ വിഡിയോയിൽ കാണാം. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=rlZDqNZA9-M">https://www.youtube.com/watch?v=rlZDqNZA9-M</a> (ബ്ലോഗറിലെ 'insert a video' ഓപ്ഷനിൽ ഈ ക്ലിപ്പ് തെരെഞ്ഞിട്ട് കിട്ടിയില്ല. എന്നാൽ youtube ൽ ഉണ്ടുതാനും. അതിനാൽ youtube link പോസ്റ്റ് ചെയ്യുന്നു). <br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-56679013778429188232013-12-12T11:48:00.004-08:002013-12-12T11:48:36.893-08:00വർണ്ണമത്സ്യ ചൂഷണത്തിൽ നിങ്ങൾക്കും പങ്കുണ്ടോ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
അക്വേറിയം ഹോബിയിലേക്കായി വളർത്തുന്ന ശുദ്ധജല വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിൽ വളരെ കുറച്ചിനങ്ങൾ മാത്രമാണ് സ്വാഭാവിക ആവാസവ്യവസ്ഥയിൽ നിന്നും നേരിട്ടു ശേഖരിക്കപ്പെടുന്നവ. പക്ഷെ അശാസ്ത്രീയ മത്സ്യബന്ധനവും, വ്യാപാരത്തിലെ അവ്യക്തയും ഇന്ത്യൻ വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വംശനാശത്തിന്റെ വക്കിലെത്തിച്ചുവെന്നാണ് പഠനങ്ങൾ വെളിപ്പെടുത്തുന്നത്.<br />
<br />
2005 മുതല് 2012 വരെ ഉദ്ദേശം 15 ലക്ഷത്തോളം ശുദ്ധജല അലങ്കാരമത്സ്യങ്ങളെ
ഇന്ത്യയില് നിന്നും കയറ്റി അയച്ചുവെന്ന്, രാജീവ് രാഘവനും സംഘവും ബയോളജിക്കല് കണ്സെര്വേഷന് (Biological
Conservation) എന്ന ശാസ്ത്രമാസികയില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച ലേഖനം (Uncovering an
obscure trade : Threatened freshwater fishes and the aquarium pet
markets. 2013) വെളിപ്പെടുത്തുന്നു. വംശനാശഭീഷണി നേരിടുന്ന 30-ൽ കൂടുതൽ മത്സ്യങ്ങളും ഇതിൽ ഉൾപ്പെടും. ശുദ്ധജല വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ ചൂഷണത്തിന് അക്വേറിയം ഹോബി എങ്ങനെ കാരണമാകുന്നു എന്നതിനെപ്പറ്റി നാം ഗൗരവപൂർവ്വം ചിന്തിക്കേണ്ടിയിരിക്കുന്നു.<br />
<br />
വംശനാശഭീഷണി നേരിടുന്ന ചില ഇന്ത്യൻ വർണ്ണമത്സ്യങ്ങൾ താഴെ. <br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-f-4RCMYmF8A/UpmGmhkvvvI/AAAAAAAAAc4/cgJwAcyD_n4/s1600/Akwa18_puntius2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-f-4RCMYmF8A/UpmGmhkvvvI/AAAAAAAAAc4/cgJwAcyD_n4/s400/Akwa18_puntius2.jpg" height="266" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">'മിസ്സ് കേരള' മത്സ്യം</td></tr>
</tbody></table>
<b>'മിസ്സ് കേരള'</b> (<i>Sahyadria denisonii</i>, <i><i>Sahyadria </i>chalakkudiensis</i>)<br />
<br />
റെഡ്-ലൈന് ടൊര്പിഡോ ബാര്ബ് (Red-line torpedo barb) എന്ന പേരിൽ പരക്കെ അറിയപ്പെടുന്ന ഈ
മത്സ്യങ്ങൾ, IUCN (International union for conservation of nature)
പുറത്തിറക്കുന്ന ചെമന്ന പട്ടിക (Red list) യനുസരിച്ച് വംശനാശത്തിന്റെ
വക്കിലാണ്. എങ്കിലും 3 ലക്ഷത്തിനു മേല് 'മിസ്സ് കേരള' മത്സ്യങ്ങളെയാണ് 2005-2012 കാലയളവിൽ
വിദേശരാജ്യങ്ങളിലേക്ക് നാം കയറ്റുമതി ചെയ്തത് !<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-HpK5z7UUyFo/UpmHuk0JX4I/AAAAAAAAAdE/vJfuh-gdgjE/s1600/Botia-striata-1-288x205.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-HpK5z7UUyFo/UpmHuk0JX4I/AAAAAAAAAdE/vJfuh-gdgjE/s400/Botia-striata-1-288x205.jpg" height="284" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.seriouslyfish.com</td></tr>
</tbody></table>
<b>സീബ്ര ലോച്ച്</b> (<i>Botia striata</i>)<br />
<br />
ദക്ഷിണേന്ത്യയിൽ കാണപ്പെടുന്ന ഈ ശുദ്ധജലമത്സ്യത്തിന്റെ സ്വാഭാവിക ആവാസവ്യവസ്ഥ, 400 ചതുരശ്ര കിലോമീറ്റര് മാത്രമാണ്. അതുകൊണ്ടുതന്നെ അനിയന്ത്രിത ശേഖരണം ഈ മത്സ്യങ്ങളെ വംശനാശഭീഷണിയിൽ എത്തിച്ചിരിക്കുന്നു.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-e0-enIQ8NGU/UqnRfxjc-AI/AAAAAAAAAdU/GhaC8XpfEHk/s1600/Carinotetraodon_travancoricus.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-e0-enIQ8NGU/UqnRfxjc-AI/AAAAAAAAAdU/GhaC8XpfEHk/s400/Carinotetraodon_travancoricus.jpg" height="300" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കുള്ളൻ പഫർ മത്സ്യം </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<b>കുള്ളൻ പഫർ മത്സ്യം</b> (<i>Carinotetraodon travancoricus</i>)<br />
<br />
കേരളത്തിലെ പമ്പാ നദിയിൽ മാത്രം കാണുന്ന മത്സ്യങ്ങളാണിവ. 22 മില്ലി മീറ്റർ മാത്രം വലിപ്പമുള്ള ഇവ പഫർ മത്സ്യങ്ങളിൽ തന്നെ എറ്റവും ചെറിയ ഇനങ്ങളിലൊന്നാണ്. <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-rvf1GkpGf2Y/UqnUVuguI2I/AAAAAAAAAdg/3jVjJj8DfNg/s1600/Cardamon-garra-juvenile.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-rvf1GkpGf2Y/UqnUVuguI2I/AAAAAAAAAdg/3jVjJj8DfNg/s400/Cardamon-garra-juvenile.jpg" height="230" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കല്ലുനക്കി </td></tr>
</tbody></table>
<b>കല്ലു നക്കി</b> (<i>Garra hughi</i>)<br />
<br />
300 ചതുരശ്ര കിലോമീറ്റര് ചുറ്റളവില് മാത്രം കാണപ്പെടുന്ന ഈ മത്സ്യങ്ങളുടെ ആവാസവ്യവസ്ഥ പശ്ചിമ ഘട്ടത്തിന്റെ തെക്കുഭാഗത്തിലെ അരുവികളാണ്.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b>വാക വരാല്</b> (<i>Channa aurantimaculata</i>)<br />
<br />
ആസ്സാമിലെ ബ്രഹ്മപുത്ര നദീതടങ്ങളിൽ കാണപ്പെടുന്ന ഈ മത്സ്യത്തിന്റെ മറ്റൊരു പേരാണ് ഓറഞ്ച് സ്പോട്ടെഡ് സ്നേക്ക് ഹെഡ് (Orange spotted snake head). ധാരാളം സസ്യങ്ങളുള്ള ഒരക്വേറിയത്തിൽ സസുഖം വസിക്കുന്ന രണ്ടു വാക വരാൽ മത്സ്യങ്ങളെ ചുവടെ കാണൂ.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/xEzjP1cMUtY?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
സ്വാഭാവിക ആവാസ വ്യവസ്ഥയിൽ നിന്നും അനിയന്ത്രിതമായി ശുദ്ധജല മത്സ്യങ്ങളെ ശേഖരിക്കുന്നത് തടയാൻ ആധികാരികമായ നിയമങ്ങൾ തന്നെ വേണ്ടി വരും. അതേസമയം വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ ചൂഷണം തടയാൻ അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകൾക്കും ഒരു പരിവധി വരെ സഹായിക്കാനാകും. അതിനായി,<br />
<br />
1. വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വാങ്ങുന്നതിനു മുന്പ് അവയെക്കുറിച്ച് നന്നായി പഠിക്കുക<br />
<br />
2. വാങ്ങാൻ ഉദേശിക്കുന്ന മത്സ്യത്തിന്റെ ഉറവിടം ഏതെന്നു കൃത്യമായി
മനസ്സിലാക്കുക<br />
<br />
3. കൃത്രിമ
സാഹചര്യങ്ങളില് വളര്ത്തി വില്ക്കുന്ന മത്സ്യങ്ങളെ മാത്രം വാങ്ങാൻ ശ്രമിക്കുക<br />
<br />
4. വംശനാശ ഭീഷണി നേരിടുന്ന വർണ്ണമത്സ്യങ്ങൾ അക്വേറിയത്തിലുണ്ടെങ്കിൽ അവയെ ഉത്തരവാദിത്ത്വത്തോടെ പരിപാലിക്കുക<br />
<br />
അക്വേറിയം ഹോബി ശുദ്ധജല മത്സ്യങ്ങളെ വംശനാശത്തിലേക്ക് നയിക്കുന്നുവോ എന്നറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-409036.html" target="_blank">ഇന്ത്യന് വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് വംശനാശഭീഷണിയില്</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഈ ലേഖനത്തിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://drive.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7R01obkpnZ3VvQWc/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-35408881907773115872013-10-27T14:21:00.002-07:002013-10-27T16:21:09.589-07:00ഗപ്പി പ്രസവിച്ചു ! ഞാൻ എന്തു ചെയ്യും?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid--143a16e-fbc0-916e-906a-89767de9b03a" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span id="docs-internal-guid-3548439d-fbed-b556-5312-cca4dbb9572c" style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ശ്രീ.
എ. അബ്ദുൽ സലാം ആണ്, ഈ വൈകിപ്പോയ പോസ്റ്റിന്റെ പ്രചോദനം.
പ്രസവിക്കുന്ന മത്സ്യങ്ങളെ വളർത്തുന്നതിൽ തൽപ്പരനായ അദ്ദേഹത്തിന്റെ
(ഇംഗ്ലീഷിൽ നിന്നും മൊഴിമാറ്റം നടത്തിയ) ചോദ്യം ചുവടെ:</span><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> </span></span></span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid--143a16e-fbc0-916e-906a-89767de9b03a" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"></span>
<br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഹായ്,
ഞാൻ ആലപ്പുഴയിൽ നിന്നാണ്. അലങ്കാര മത്സ്യങ്ങളിൽ എനിക്ക് ഗപ്പികളെയും
വാൾവാലന്മാരെയുമാണ് കൂടുതലിഷ്ടം. ഈ മത്സ്യങ്ങളെ ചെറിയ തോതിൽ
വളർത്തിവരുന്നു. ഗപ്പിക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ പരിപാലിക്കുന്ന വിധം, തീറ്റ നല്കുന്ന
രീതി തുടങ്ങിയവയെപ്പറ്റി വിശദമാക്കാമോ? ആകർഷക നിറങ്ങളിലുള്ള ഗപ്പികളെ
കിട്ടാൻ എന്തൊക്കെ തീറ്റകളാണ് ഞാൻ നൽകേണ്ടത് ?</span></span></span></div>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><br />
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-jPZmixbW4sw/Um2CeHVL93I/AAAAAAAAAaQ/7dtaEZSG-vs/s1600/Pic1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://4.bp.blogspot.com/-jPZmixbW4sw/Um2CeHVL93I/AAAAAAAAAaQ/7dtaEZSG-vs/s400/Pic1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: white; font-size: small;">കടപ്പാട് :http://guppybreeding.net</span></td></tr>
</tbody></table>
</span></span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid--143a16e-fbc0-916e-906a-89767de9b03a" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-usUr0UH6LvE/Um2DcTVRLeI/AAAAAAAAAac/iA8rkCAnggw/s1600/pic2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-usUr0UH6LvE/Um2DcTVRLeI/AAAAAAAAAac/iA8rkCAnggw/s400/pic2.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> <span style="font-size: small;"> <span style="color: white;"> പ്രസവിക്കുന്ന പെണ് ഗപ്പിമത്സ്യം <span style="background-color: transparent; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> </span></span></span><br />
<span style="color: white; font-size: small;"><span style="background-color: transparent; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">കടപ്പാട് : http://freshwateraquariumfish.biz</span></span></td></tr>
</tbody></table>
</span></span></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid--143a16e-fbc0-916e-906a-89767de9b03a" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span id="docs-internal-guid--143a16e-fbe2-0b09-8388-7ea48d3cc067" style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഉത്തരം: </span></span></span><br />
<br />
<br /></div>
<div dir="ltr" id="docs-internal-guid--143a16e-fbc0-916e-906a-89767de9b03a" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">കുഞ്ഞുമത്സ്യങ്ങളെ മുതിർന്ന മത്സ്യങ്ങൾ തിന്നാൻ സാദ്ധ്യതയുള്ളതിനാൽ, അവയെ മറ്റൊരു ടാങ്കിലേക്ക് മാറ്റുക. ജനിച്ചതിനു ശേഷമുള്ള ആദ്യത്തെ രണ്ടാഴ്ച, <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/03/httpwww.html" target="_blank">ഗപ്പി</a>ക്കുഞ്ഞുങ്ങൾക്ക് ആർട്ടീമിയ മുട്ടകൾ വിരിയിച്ച് ലാർവകളെ തീറ്റയായി നൽകാം. ആർട്ടീമിയ മുട്ടകളുടെ ലഭ്യത അടുത്തുള്ള അക്വേറിയം കടകളിൽ അന്വേഷിച്ച് ഉറപ്പുവരുത്തുക. സമുദ്രത്തിലെ കവച ജന്തുവർഗ്ഗത്തിൽ പെട്ട (Crustacean) ഒരു ചെറുജീവിയാണ് ആർട്ടീമിയ (Artemia) അഥവാ ബ്രൈൻ ഷ്രിംപ് (Brine shrimp). </span></span></span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-E5F0C1vbyxA/Um2HSPHRQWI/AAAAAAAAAa8/xWs4QlSkI5A/s1600/Artemia_salina_4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/-E5F0C1vbyxA/Um2HSPHRQWI/AAAAAAAAAa8/xWs4QlSkI5A/s400/Artemia_salina_4.jpg" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white; font-size: small;"><span style="background-color: transparent; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">മുതിർന്ന ആർട്ടീമിയ </span></span></span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഈ ജീവികളുടെ സിസ്റ്റ് (Cyst) അഥവാ കവചത്തോടു കൂടിയ മുട്ടകളെ ഉപ്പു വെള്ളത്തിലിട്ട് ലാർവകളെ വിരിയിക്കാം.</span></span></span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-ALodDDd7XR4/Um2F7O_XhnI/AAAAAAAAAao/6-RJXEAt724/s1600/Artemia_Cysts_brine_shrimp_eggs.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="http://1.bp.blogspot.com/-ALodDDd7XR4/Um2F7O_XhnI/AAAAAAAAAao/6-RJXEAt724/s400/Artemia_Cysts_brine_shrimp_eggs.jpg" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white; font-size: small;">ആർട്ടീമിയ മുട്ടകൾ </span></span><br />
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white; font-size: small;">കടപ്പാട് :http://img.diytrade.com</span></span><br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഈ
ലാർവകളെ ദിവസത്തിൽ 5-6 തവണ ഒരു ഫില്ലർ ഉപയോഗിച്ച് ഗപ്പിക്കുഞ്ഞുങ്ങൾക്ക്
നൽകുക. ശുദ്ധജലത്തിൽ മണിക്കൂറുകളോളം ജീവിക്കുമെങ്കിലും, ലാർവകളെ അധികമായി
ടാങ്കിലിടുന്നത് ജലഗുണമേന്മയെ ബാധിക്കും. </span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><br /></td></tr>
</tbody></table>
</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-LJwn2FQv1_A/Um2GvJTvX2I/AAAAAAAAAaw/uefFpIhw6XA/s1600/artemia+yavrulari.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://3.bp.blogspot.com/-LJwn2FQv1_A/Um2GvJTvX2I/AAAAAAAAAaw/uefFpIhw6XA/s400/artemia+yavrulari.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: white; font-size: small;">ആർട്ടീമിയ ലാർവകൾ</span><br />
<div style="text-align: left;">
<br />
<span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ആർട്ടീമിയ
മുട്ടകൾ ലഭ്യമല്ലെങ്കിൽ പുഴുങ്ങിയ കോഴിമുട്ടയുടെ മഞ്ഞക്കരു കുറേശ്ശയായി വെള്ളത്തിൽ ചാലിച്ച് ഗപ്പിക്കുഞ്ഞുങ്ങൾക്ക് നൽകാം. മാംസ്യസമ്പന്നവും ജലത്തെ
എളുപ്പം മലിനമാക്കുന്നതുമായതിനാൽ, കോഴിമുട്ട ഉപയോഗിക്കുമ്പോൾ, ദിവസത്തിൽ
ഒരു തവണയെങ്കിലും അക്വേറിയത്തിലെ വെള്ളം 15-20 ശതമാനം വരെ സൈഫൺ ചെയ്ത്
മാറ്റാൻ ശ്രദ്ധിക്കുക. </span><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> </span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="color: white;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">കെട്ടിക്കിടക്കുന്ന </span></span><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">മത്സ്യങ്ങളില്ലാത്ത
</span></span></span></span>വെള്ളത്തിൽ, സൂര്യപ്രകാശത്തിന്റെ സാന്നിദ്ധ്യത്തിൽ
ധാരാളമായി വളരുന്ന ഒരിനം ജൈവപ്ലവകമാണു ഡാഫ്നിയ (Daphnia). ഇവയെ
വലയുപയോഗിച്ചു ശേഖരിച്ച്, വലിപ്പത്തിനനുസരിച്ച് അരിച്ചുവേർതിരിച്ച്,
ചെറുപ്രായത്തിലുള്ളവയെ രണ്ടാഴ്ചക്ക് മേൽ പ്രായമുള്ള ഗപ്പിക്കുഞ്ഞുങ്ങൾക്ക്
തീറ്റയായി നൽകാം. വലിയ ഡാഫ്നിയകളെ മുതിർന്ന <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/03/httpwww.html" target="_blank">ഗപ്പി</a>
മത്സ്യങ്ങൾ തിന്നുകൊള്ളും. </span></span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
</span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-9Ok9o52xjwM/Um2IEfvgiOI/AAAAAAAAAbE/P75fqUXi2mU/s1600/Daphnia-crowd-1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-9Ok9o52xjwM/Um2IEfvgiOI/AAAAAAAAAbE/P75fqUXi2mU/s400/Daphnia-crowd-1.jpg" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">ഡാഫ്നിയ </span></span><br />
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">കടപ്പാട് : http://www.shrimptank.ca</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">കെട്ടിക്കിടക്കുന്ന വെള്ളത്തിൽ വളരുന്ന മറ്റൊരു
പോഷകസമ്പന്നമായ മത്സ്യത്തീറ്റയാണു കൊതുകിന്റെ കൂത്താടികൾ. രോഗവാഹികളായ
കൊതുകിന്റെ ലാർവകൾ ഗപ്പികൾക്ക് തീറ്റയായി നൽകി, പകർച്ചവ്യാധികൾ
പടരുന്നതിനെയും ഒരളവു വരെ നിയന്ത്രിക്കാം. </span></span></span></span><br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-br8OHze7xt8/Um2Iu8uKmcI/AAAAAAAAAbY/qlYeqjs9f7s/s1600/7211624338_1ebcaa8304.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-br8OHze7xt8/Um2Iu8uKmcI/AAAAAAAAAbY/qlYeqjs9f7s/s400/7211624338_1ebcaa8304.jpg" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">കൊതുകിന്റെ കൂത്താടികൾ </span></span><br />
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">കടപ്പാട് : http://farm8.staticflickr.com</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അഴുക്കുചാലുകളിൽ വളരുന്ന മണ്ണിരവർഗ്ഗത്തിൽപ്പെട്ട ട്യൂബിഫെക്സ് (Tubifex) പുഴുക്കളേയും, പ്ലവകസമ്പന്നമായ ശുദ്ധജലത്തിൽ കുഴലുകൾ നിർമ്മിക്കുന്ന ബ്ലഡ് വേംസ് (Blood worms) എന്നറിയപ്പെടുന്ന ചുവന്ന കൈറൊണോമസ് (Chironomus) ലാർവകളേയും ഒരു മാസത്തിനുമേൽ പ്രായമുള്ള ഗപ്പിക്കുഞ്ഞുങ്ങൾ ആർത്തിയോടെ അകത്താക്കും. മൂന്നാമത്തെ ആഴ്ച മുതൽ ജീവനുള്ള തീറ്റകൾക്കൊപ്പം, ഉണങ്ങിയ മത്സ്യത്തീറ്റ നേർത്ത പൊടി രൂപത്തിൽ നൽകാം. തിളക്കുന്ന വെള്ളത്തിൽ ഒരു മിനിട്ട് നേരം വേവിച്ചെടുത്ത (blanching) വെള്ളരിക്കഷണങ്ങൾ ആഴ്ചയിലൊരിക്കൽ ടാങ്കിൽ ഇട്ടുകൊടുക്കണം.</span></span></span><br />
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"> <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-RYEj6Wg4NdQ/Um2I_ITG23I/AAAAAAAAAbc/6NECEcAiLXo/s1600/tubifex_mass.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/-RYEj6Wg4NdQ/Um2I_ITG23I/AAAAAAAAAbc/6NECEcAiLXo/s400/tubifex_mass.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: white; font-size: small;">ട്യൂബിഫെക്സ് </span><br />
<span style="color: white; font-size: small;"><span style="font-size: small;">കടപ്പാട്</span> : http://1.bp.blogspot.com</span></td></tr>
</tbody></table>
</span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-JAuR9WP3CL0/Um2IZdEz3FI/AAAAAAAAAbM/txZ_o5Es7xc/s1600/live-blood-worms.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://3.bp.blogspot.com/-JAuR9WP3CL0/Um2IZdEz3FI/AAAAAAAAAbM/txZ_o5Es7xc/s400/live-blood-worms.jpg" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">ബ്ലഡ് വേംസ് </span></span><br />
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: small;">കടപ്പാട് : http://www.bettatude.com</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;"><span style="background-color: transparent; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒന്നരമാസം മുതൽ ആൺ-പെൺ മത്സ്യങ്ങളെ വേർതിരിച്ച് വളർത്താൻ തുടങ്ങണം. ഈ പ്രായത്തിലുള്ള മത്സ്യങ്ങൾക്ക് തീറ്റ നൽകുന്നത് 2 നേരമായി ചുരുക്കാം. പക്ഷെ പ്രജനനസജ്ജരായ മത്സ്യങ്ങൾക്ക് 3 നേരമെങ്കിലും തീറ്റ നൽകണം. ട്യൂബിഫെക്സ്, ബ്ലഡ് വേംസ്, ഡാഫ്നിയ, കൊതുകിന്റെ കൂത്താടികൾ മുതലായ ജീവനുള്ള തീറ്റകൾ, ആഴ്ചയിൽ 2 നേരമെങ്കിലും നൽകാൻ ശ്രദ്ധിക്കണം. ആകർഷകമായ നിറവും വലിയ വാലുകളുമൊക്കെയുള്ള സുന്ദരൻ ആൺ മത്സ്യങ്ങളെ വളർത്തിയെടുക്കാൻ, അക്വേറിയങ്ങൾ മുറിയിൽ സൂക്ഷിച്ച് ട്യൂബ് ലൈറ്റ് ഉപയോഗിച്ച് കൃത്രിമ വെളിച്ചം നൽകണം. ടാങ്കിലെ ജലഗുണമേന്മ സ്ഥായിയായി നിലനിർത്താൻ ശ്രദ്ധിക്കണം. <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/10/blog-post.html" target="_blank">അമോണിയ</a>, <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/10/blog-post.html" target="_blank">നൈട്രൈറ്റ്</a> തുടങ്ങിയവ അക്വേറിയത്തിൽ ഒട്ടും പാടില്ല. <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/10/blog-post.html" target="_blank">നൈട്രേറ്റിന്റെ</a> അളവ് 10 ppm-ൽ താഴെയായിരിക്കാൻ ശ്രദ്ധിക്കണം. ധാരാളം നൈട്രജൻ ബാക്റ്റീരിയകൾ വളരുന്ന സ്പോഞ്ച് ഫിൽറ്ററുകളാണു ഗപ്പി ടാങ്കുകൾക്ക് ഉത്തമം. </span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-51kWVzBR94o/Um2CHemRMjI/AAAAAAAAAaI/_vSbm4TWLhw/s1600/Pic8.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="286" src="http://1.bp.blogspot.com/-51kWVzBR94o/Um2CHemRMjI/AAAAAAAAAaI/_vSbm4TWLhw/s400/Pic8.PNG" width="400" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="color: white;">കടപ്പാട് : http://2.bp.blogspot.com</span></span></td></tr>
</tbody></table>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-71461808874351979412013-09-27T13:13:00.001-07:002013-09-27T14:43:07.397-07:00മൃദുനയനങ്ങളെ എങ്ങനെ സംരക്ഷിക്കാം !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: small;">ബലൂൺ പോലെ വീർത്ത കണ്ണുകളുള്ള സ്വർണ്ണമത്സ്യയിനങ്ങളായ വിണ്മിഴികളേയും കുമിളക്കണ്ണന്മാരേയും അക്വേറിയത്തിൽ വളർത്തുമ്പോൾ അവയുടെ മൃദുനയനങ്ങളെ സംരക്ഷിക്കുന്നതിനായി ചില പ്രത്യേക കാര്യങ്ങളിൽ ശ്രദ്ധ ചെലുത്തണം. </span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-6lSNKFeMy-k/UkWU7REtbEI/AAAAAAAAAZg/RTXRXlUZGvs/s1600/art_aquarium_2012_cgu.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="http://2.bp.blogspot.com/-6lSNKFeMy-k/UkWU7REtbEI/AAAAAAAAAZg/RTXRXlUZGvs/s400/art_aquarium_2012_cgu.jpeg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് :http://bbygurl.com</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: small;"> 1. വിണ്മിഴികളുടേയും കുമിളക്കണ്ണന്മാരുടേയും കണ്ണുകൾ വളരെ മൃദുവാണ്. വലിയ ബലൂൺ കണ്ണുകളാണുള്ളതെങ്കിലും, കാഴ്ചശക്തി താരതമ്യേന കുറവാണ് </span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">ഈ രണ്ടിനനങ്ങള്ക്കും</span>. കണ്ണുകള്ക്ക് എളുപ്പം ക്ഷതമേൽക്കാവുന്നതിനാൽ കൂർത്ത കല്ലുകളും, മൂർച്ചയേറിയ അരികുകളുള്ള പ്ലാസ്റ്റിക് ചെടികളും, അലങ്കാരവസ്തുക്കളും അക്വേറിയത്തിൽ ഉപയോഗിക്കാതിരിക്കുക.</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: small;">2. വിണ്മിഴികളേയും കുമിളക്കണ്ണന്മാരേയും വളർത്തുന്ന ടാങ്കില് ബ്ലാക്ക് മൂർ, പാന്ഡാ മൂർ, റ്റെലസ്കൊപ്പ് ഐസ് തുടങ്ങിയ മത്സ്യങ്ങളെ മാത്രം നിക്ഷേപിക്കാൻ ശ്രദ്ധിക്കുക. മറ്റ് മത്സ്യങ്ങൾ ഇവയുടെ കണ്ണുകളെ അപകടപ്പെടുത്തുന്നത് തടയാനാണിത്. </span><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/--x3mSRwVpzY/UkWedmEktCI/AAAAAAAAAZ4/f6Ed1RnIkKY/s1600/Osaka.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/--x3mSRwVpzY/UkWedmEktCI/AAAAAAAAAZ4/f6Ed1RnIkKY/s400/Osaka.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.plantedtank.net</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: small;">3. ജലഗുണമേന്മ കാത്തു സൂക്ഷിക്കുക. ടാങ്കിലെ ജലോഷ്മാവ് 18-19 ഡിഗ്രി, pH 6-8, ജലകാഠിന്യം 5-19 GH എന്നിവയായി നിലനിർത്തുക </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: small;">4. </span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">പവർ ഫിൽറ്റർ നിന്നുള്ള ശക്തമായ ഒഴുക്ക് കണ്ണുകൾക്ക് ക്ഷതമേൽപ്പിക്കുമെന്നതിനാൽ</span> അക്വേറിയത്തിൽ </span><span style="font-size: small;"> സ്പോഞ്ച്ഫില്റ്ററുകൾ മാത്രം ഉപയോഗിക്കാൻ ശ്രദ്ധിക്കുക.</span><br />
<br />
<span style="font-size: small;">5. </span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">കുമിളക്കണ്ണുകളിലേൽക്കുന്ന ചെറിയ പോറലുകളിപ്പോലും ബാക്റ്റീരിയ, ഫംഗസ് എന്നിവ അണുബാധയുണ്ടാക്കാം. അതിനാൽ ടാങ്കിൽ നിന്നും കുമിളക്കണ്ണന്മാരെ വലകൊണ്ട് മാറ്റുമ്പോൾ താങ്ങ് നൽകുന്നത് കണ്ണുകൾക്ക് പരിക്കേൽക്കാതിരിക്കാൻ സഹായിക്കും. </span> </span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-mGBSXeHE1c8/UkWVUiC_rdI/AAAAAAAAAZo/R8N0OkGyh7w/s1600/800px-Extra_flotation_devices.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/-mGBSXeHE1c8/UkWVUiC_rdI/AAAAAAAAAZo/R8N0OkGyh7w/s400/800px-Extra_flotation_devices.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://en.wikipedia.org</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: small;"> 6. ഈ രണ്ടിനം മത്സ്യങ്ങളും കുളത്തില് വളര്ത്താന് അനുയോജ്യരല്ല. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<br />
<span style="font-size: small;">വിണ്മിഴികളുടേയും കുമിളക്കണ്ണന്മാരുടേയും ആവിർഭാവത്തെക്കുറിച്ചും ഈയിനം സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളർത്തേണ്ടതെങ്ങനെയെന്നും കൂടുതൽ അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓൻലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-367233.html" target="_blank">വിണ്മിഴികളും കുമിളക്കണ്ണന്മാരും</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഈ ലേഖനത്തിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7Q25Qc1hZSnU3VjQ/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/vXGPp2GH7FM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br /></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-77191951824090618212013-07-30T03:11:00.003-07:002013-07-30T03:14:43.699-07:00 സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിലെ മൂറുകൾ!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="color: #f1c232;"><span style="color: orange;"><b>ബ്ലാക്ക് മൂർ</b></span> </span>- ബലൂണ്കണ്ണന്മാരായ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിൽ പ്രസിദ്ധരാണ് ബ്ലാക്ക് മൂർ അഥവാ കരിങ്കുമിളക്കണ്ണന്മാർ. <br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-CJ9V5rBQ5HQ/UetI5tirVGI/AAAAAAAAARc/SjIaANYZMCQ/s1600/GOLDFISH_MOOR_BLACK_REGULAR.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://1.bp.blogspot.com/-CJ9V5rBQ5HQ/UetI5tirVGI/AAAAAAAAARc/SjIaANYZMCQ/s400/GOLDFISH_MOOR_BLACK_REGULAR.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : bluegrassaquatics.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
കുറോ ഡെമക്കിന് എന്നു ജപ്പാനിലും, ഡ്രാഗണ് ഐ എന്ന് ചൈനയിലും അറിയപ്പെടുന്ന ബ്ലാക്ക് മൂറുകള്ക്ക് കറുത്ത മെറ്റാലിക് നിറത്തിലുള്ള,
വെല്വറ്റു പോലെ തിളങ്ങുന്ന ചെതുമ്പലുകളാണുള്ളത്. മറ്റു സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ അപേക്ഷിച്ച് പ്രതികൂലസാഹചര്യങ്ങളെ
അതിജീവിക്കാനുള്ള കഴിവ് കൂടുതലായാതിനാൽ തുടക്കക്കാര്ക്കും ബ്ലാക്ക് മൂറുകളെ വളർത്താവുന്നതാണ്.<br />
<br />
<span style="color: orange;"><b>വൈറ്റ് മൂർ</b></span> - കറുപ്പിന് പകരം വെളുത്ത നിറത്തിലുള്ള മത്സ്യങ്ങളാണ് വൈറ്റ് മൂറുകള് അഥവാ വെണ്കുമിളക്കണ്ണന്മാര്.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-wZVZ9-V_f0E/UetFiebUnjI/AAAAAAAAAQ0/BMiJ7oPJjV0/s1600/4492629489_e6d7371a0d_z.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-wZVZ9-V_f0E/UetFiebUnjI/AAAAAAAAAQ0/BMiJ7oPJjV0/s400/4492629489_e6d7371a0d_z.jpg" width="400" /> </a></td><td style="text-align: center;"></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : fishgeekspool on flickr</td></tr>
</tbody></table>
<span style="color: orange;"><b>പാന്ഡ മൂർ</b></span> - കറുപ്പും വെളുപ്പും കലര്ന്ന നിറമുള്ളവയാണിവ<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-GWkahkNW45s/UetGMx9T9nI/AAAAAAAAAQ8/8QVo2y8lOOk/s1600/Panda_moor_goldfish.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="385" src="http://4.bp.blogspot.com/-GWkahkNW45s/UetGMx9T9nI/AAAAAAAAAQ8/8QVo2y8lOOk/s400/Panda_moor_goldfish.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : Humanfeather / Michelle Jo on wikimedia commons</td></tr>
</tbody></table>
<span style="color: orange;"><b>ബട്ടർഫ്ലൈ മൂർ</b></span> - ഞൊറിവാലന്മാരും, റിബണ് പോലെയോ പൂമ്പാറ്റകള് പോലെയോ ഒക്കെ വാലുകളുള്ള സുന്ദരന്മാരും എല്ലാമുണ്ട് ബ്ലാക്ക് മൂറുകളില്.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-unUc4skqq74/UetIGeYg1EI/AAAAAAAAARU/lfIVJ45aUJg/s1600/p07+Red+&+white+calico+butterfly+moor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="297" src="http://2.bp.blogspot.com/-unUc4skqq74/UetIGeYg1EI/AAAAAAAAARU/lfIVJ45aUJg/s400/p07+Red+&+white+calico+butterfly+moor.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.aquarticles.com<span class="irc_hd irc_iis"><a class="irc_hol irc_itl" data-ved="0CAQQjB0" href="http://www.aquarticles.com/articles/travel/Norfolk_6bChina_Goldfish_Pagoda.html"><span class="irc_ho"></span></a><span class="irc_dim"></span></span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<span style="color: orange;"> <b>കാലികോ മൂർ</b></span> ആണു താഴെ ചിത്രത്തിൽ ! <br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-WYDZ7DsfkP0/UetHWfB6QzI/AAAAAAAAARM/DpH2QvbpsBI/s1600/51808648.ButterflyGoldfish01m.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-WYDZ7DsfkP0/UetHWfB6QzI/AAAAAAAAARM/DpH2QvbpsBI/s400/51808648.ButterflyGoldfish01m.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.pbase.com</td></tr>
</tbody></table>
ബലൂണ്കണ്ണന്മാരായ ഈ മൂറുകളെ പറ്റി കൂടുതൽ അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-345710.html" target="_blank">കറുപ്പിന്റെ സൗന്ദര്യം ബ്ലാക്ക് മൂര്</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7SnBpcmtaZUhwbXc/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/pQnGbVa2aas?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-80752688658683867532013-07-13T02:49:00.001-07:002013-07-13T03:34:28.579-07:00സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിലെ ബലൂണ്കണ്ണന്മാർ !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ഓറഞ്ചും മഞ്ഞയും കലര്ന്ന ചെമപ്പ് നിറത്തിലും, കറുപ്പ് മുതല് ഇരുണ്ട സ്വര്ണ്ണനിറത്തിലും തുടങ്ങി പല ആകൃതിയിലും വലിപ്പത്തിലുമുള്ള വാലുകളും
കണ്ണുകളും ശരീരവുമൊക്കെയായി, നാം ഇന്ന് കാണുന്ന സ്വര്ണ്ണമത്സ്യയിനങ്ങൾ <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/06/blog-post.html" target="_blank">സഹസ്രാബ്ദങ്ങളിലൂടെയുള്ള</a> ജനിതക വ്യതിയാനം വഴി സൃഷ്ടിച്ചെടുക്കപ്പെട്ടവയാണ്.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/9zi-Wn5nKi8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
ബലൂണ്കണ്ണന്മാരായ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ ഒന്നു സങ്കല്പിച്ചു നോക്കൂ. വീർത്ത കണ്ണുകളുള്ള <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2013/04/blog-post.html" target="_blank">ബ്ലാക്ക് മൂർ</a>, വിണ്മിഴികള്, കുമിളക്കണ്ണന്മാർ തുടങ്ങിയ മത്സ്യങ്ങൾ ഈയിനത്തിൽപ്പെടുന്നു. കണ്ണുകൾ ബ്ലാക്ക് മൂറുകളുടേത് പോലെയാണെങ്കിലും വിണ്മിഴികളുടേയും കുമിളക്കണ്ണന്മാരുടേയും നോട്ടം ആകാശത്തേക്കാണ്! <br />
<br />
വിവിധവര്ണ്ണങ്ങളോടു കൂടിയ മെറ്റാലിക് ചെതുമ്പലുകള് ആകര്ഷകമാക്കുന്ന
ശരീരമുണ്ടെങ്കിലും, കാഴ്ചശക്തി വളരെ കുറവാണ് വിണ്മിഴികള്ക്ക്. <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-ay460AGFzIY/Ud1E5G8PvFI/AAAAAAAAAQg/n5TZ5VY6OjY/s1600/b6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-ay460AGFzIY/Ud1E5G8PvFI/AAAAAAAAAQg/n5TZ5VY6OjY/s400/b6.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് :www.cngoldfish.net</td></tr>
</tbody></table>
ഇരട്ടവാലൻ (double_tailed) ഫാന്സി സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളായ വിണ്മിഴികളെ (Celestial eye goldfish) കാണാൻ എന്തു രസമാണെന്നോ ! വീഡിയോ ചുവടെ.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/pLXF-hP-7yw?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
കുമിളക്കണ്ണന്മാർക്കും (ബബിള് ഐസ്; Bubble eye goldfish) ബലൂണ് കണ്ണുകൾ തന്നെ. പക്ഷെ വിണ്മിഴികളുടെ കണ്ണുകളോടൊപ്പം വലിയ വായുകുമിളകള് ഒട്ടിച്ചു ചേര്ത്തതു പോലെയില്ലേ കുമിളക്കണ്ണന്മാരെ കണ്ടാൽ ?!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-vuFC254dTOI/Ud1CeaV-euI/AAAAAAAAAQQ/hXRC6mKZOOA/s1600/Goldfish.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="262" src="http://2.bp.blogspot.com/-vuFC254dTOI/Ud1CeaV-euI/AAAAAAAAAQQ/hXRC6mKZOOA/s400/Goldfish.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.alexweblog.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
ചടുലമായി നീന്തുന്ന മറ്റിനം സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളോടൊപ്പം ഇവയെ വളര്ത്തിയാൽ മറ്റു മത്സ്യങ്ങള് ബലൂണ്കണ്ണുകള്ക്ക്
ക്ഷതമേല്പ്പിക്കും. കുമിളകൾ തുള്ളിച്ച് നടക്കുന്ന കുമിളക്കണ്ണന്മാരെ ഈ വീഡിയോയിൽ കാണൂ.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/-Zn6atEsuhY?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
ബലൂണ്കണ്ണന്മാരായ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ ആവിർഭാവം, പ്രത്യേകതകൾ, <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/11/blog-post.html" target="_blank">പരിപാലനമുറകൾ</a> എന്നിവയെപ്പറ്റി കൂടുതൽ മനസ്സിലാക്കാൻ, മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച "<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-367233.html" target="_blank">വിണ്മിഴികളും കുമിളക്കണ്ണന്മാരും</a>" എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7Q25Qc1hZSnU3VjQ/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-7031136811598208382013-07-07T02:17:00.001-07:002013-07-07T03:34:23.775-07:00നിങ്ങളുടെ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങൾ അക്വേറിയത്തിൽ മുട്ടകളിടാറുണ്ടോ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
അലങ്കാരമത്സ്യ ഹോബിയുള്ള ചിലരെങ്കിലും, പെട്ടെന്ന് അക്വേറിയത്തിൽ മുട്ടകൾ കാണുമ്പോൾ എന്ത് ചെയ്യണമെന്നു ആലോചിച്ചു നിന്ന് കാണും. സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളും മുട്ടയിടുന്നവയാണ്. പക്ഷെ മുട്ടയിടുന്ന മറ്റ് ചില മത്സ്യങ്ങളെ പോലെ മുട്ടകളെയും കുഞ്ഞുങ്ങളെയും സംരക്ഷിക്കാനൊന്നും അവ മെനക്കെടാറില്ല. അശ്രദ്ധമായി മുട്ടകൾ ചിതറിച്ചുകളയുകയാണ് (egg
scatterer) സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ രീതി.<br />
<br />
പ്ലാസ്റ്റിക് ചെടിയുടെ ഇലകളിൽ പറ്റിപ്പിടിച്ചിരിക്കുന്ന സ്വർണ്ണമത്സ്യ മുട്ടകളെ ചിത്രത്തിൽ കാണാം!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-d_oVniKCdXA/UciYaNwRsMI/AAAAAAAAAPg/QJMMkZ8QMsw/s1600/3388722618_1e7262c195.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://1.bp.blogspot.com/-d_oVniKCdXA/UciYaNwRsMI/AAAAAAAAAPg/QJMMkZ8QMsw/s400/3388722618_1e7262c195.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.flickr.com/photos/roxycraft</td></tr>
</tbody></table>
പ്രജനനം നടത്തുന്ന സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങൾ ഓരോ പ്രാവശ്യവും ആയിരക്കണക്കിനു മുട്ടകളാണ് ഇടുന്നത്. ചില പ്രധാന കാര്യങ്ങളില് ശ്രദ്ധ വെച്ചാല് സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ വിഷമം കൂടാതെ <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2013/05/blog-post.html" target="_blank">സംരക്ഷിക്കാമെന്നു മാത്രമല്ല അത്യന്തം രസകരവുമാണ് ഈ പ്രക്രിയ</a>!<br />
<br />
മുട്ടകൾ വിരിഞ്ഞയുടനെ സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങൾ എങ്ങനെയിരിക്കുമെന്നു, താഴെ കാണുന്ന ചിത്രം നോക്കിയാൽ അറിയാം. റിയുക്കിൻ ഇനത്തിൽപ്പെട്ട സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ കുഞ്ഞുങ്ങളാണിവ! <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-xITjaA99a9I/UcicQxucD5I/AAAAAAAAAQA/O55mOmTy27c/s1600/800px-Goldfishfry.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="http://3.bp.blogspot.com/-xITjaA99a9I/UcicQxucD5I/AAAAAAAAAQA/O55mOmTy27c/s320/800px-Goldfishfry.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് മുട്ടയിട്ടതിനു ശേഷം പ്രജനനടാങ്കിനെത്തന്നെ
കുഞ്ഞുങ്ങളുടെ ടാങ്കായി ഉപയോഗിക്കാവുന്നതാണ്. പക്ഷെ മുട്ടകൾ വിരിയിക്കാനും
കുഞ്ഞുങ്ങളെ വളര്ത്താനുമായി പ്രത്യേക ടാങ്ക് തയ്യാറാക്കുകയാണെങ്കിൽ 10 ഗാലണ് എങ്കിലും വലിപ്പമുള്ള അക്വേറിയം ഉപയോഗിക്കണം.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
ഇണചേരല് കഴിഞ്ഞ് പൊരുന്നുമത്സ്യങ്ങളെ മാറ്റിയ ശേഷം, പ്രജനനടാങ്കില്
നിന്നും മുട്ടകള് പറ്റിപ്പിടിച്ചിരിക്കുന്ന സ്പോണിങ്ങ് മോപ്പിനേയും
ചെടികളെയും ആഘാതം കൂടാതെ കുഞ്ഞുങ്ങളുടെ ടാങ്കില് നിക്ഷേപിക്കാം. ഇത്തരത്തിൽ പ്രത്യേകം വളർത്തിയ 4 ആഴ്ചകൾ മാത്രം പ്രായമുള്ള സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളാണ് താഴെ ചിത്രത്തിൽ!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-1dv_eAd4kLo/UciZzMBRA9I/AAAAAAAAAPw/s7rYy-SO4ms/s1600/4_weeks.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-1dv_eAd4kLo/UciZzMBRA9I/AAAAAAAAAPw/s7rYy-SO4ms/s400/4_weeks.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.freewebs.com/frontoza/thecoldwaterfishyear.htm</td></tr>
</tbody></table>
<br />
പ്രജനനശേഷം സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ എങ്ങനെ പരിപാലിക്കാമെന്നും, വളർന്നു വരുന്ന മത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളിൽ ഇനശുദ്ധിയുള്ളവയെ എങ്ങനെ വേർതിരിക്കാമെന്നും കൂടുതൽ അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-351707.html" target="_blank">സ്വര്ണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ പരിപാലിക്കാം, ഇനം തിരിക്കാം</a>' എന്ന ലേഖനം വയിക്കൂ. ഈ ലേഖനത്തിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7UlpJeG9QNTc1dnM/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<br />
6-7 ദിവസം പ്രായമുള്ള സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ ഈ വീഡിയോയിൽ കാണൂ!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/sMBkJ6iVBjs?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-83180363648527533242013-05-07T06:29:00.000-07:002013-05-07T06:29:14.991-07:00സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ പ്രജനനം എങ്ങനെ രസകരമാക്കാം !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
സ്വര്ണ്ണനിറം മുതല് ഓറഞ്ചും മഞ്ഞയും കലര്ന്ന ചെമന്ന നിറത്തില് വരെ കാണപ്പെടുന്ന <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/06/blog-post.html" target="_blank">സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ </a> ഏവരും ഇഷ്ടപ്പെടും.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-FMyUCmk8VEc/UX6aRaBbBeI/AAAAAAAAANc/vnfcezMrB3E/s1600/800px-Jaws.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-FMyUCmk8VEc/UX6aRaBbBeI/AAAAAAAAANc/vnfcezMrB3E/s400/800px-Jaws.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<br />
<a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/11/blog-post.html" target="_blank">സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളർത്തുന്നതുപോലെ</a> തന്നെ
രസകരമാണ് അവയുടെ പ്രജനനവും. ആരോഗ്യകരമായ അക്വേറിയം സാഹചര്യങ്ങളില്
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് പലപ്പോഴും സ്വമേധയാ പ്രജനനത്തില്
ഏര്പ്പെടാറുണ്ടെങ്കിലും അവയെ പ്രജനനത്തിനായി തയ്യാറാക്കുന്നത് ആരോഗ്യമുള്ള കുഞ്ഞുങ്ങളെ ലഭിക്കാൻ സഹായിക്കും.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-6MNY2LFL5aQ/UX6Y1sveGuI/AAAAAAAAANQ/meUHZuvXLUY/s1600/560px-Goldfish3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-6MNY2LFL5aQ/UX6Y1sveGuI/AAAAAAAAANQ/meUHZuvXLUY/s400/560px-Goldfish3.jpg" height="400" width="372" /></a></div>
<br />
<br />
പൊരുന്നു മത്സ്യങ്ങളെ തെരഞ്ഞെടുക്കുമ്പോൾ അവയുടെ ആകര്ഷകമായ നിറം, ആകൃതി, ചടുലത, വാല്ച്ചിറകുകളിലെ വൈവിദ്ധ്യം എന്നിവ കൂടാതെ, വരും സ്വർണ്ണമത്സ്യ തലമുറകളില് നിങ്ങളാഗ്രഹിക്കുന്ന
പ്രത്യേകതകൾക്കും ശ്രദ്ധ നൽകണം. വിജയകരമായ പ്രജനനത്തിനു ഒരു ജോഡി പൊരുന്നു മത്സ്യങ്ങള് മതിയാകുമെങ്കിലും ഒരു
പെണ്മത്സ്യത്തിനു രണ്ട് ആണ് മത്സ്യങ്ങള് എന്ന തോതിലാണെങ്കിൽ ബീജസംയോഗം കൂടുതൽ ഫലപ്രദമാകും. <br />
<br />
പ്രജനന സജ്ജരായ ആണ്-പെണ് സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ കണ്ടെത്തുന്നതും പ്രജനനത്തിനനുകൂലമായ സാഹചര്യങ്ങളൊരുക്കുന്നതും വളരെ പ്രധാനമാണ്.<span style="color: red;"> <span style="color: black;">ഇതിനെക്കുറിച്ച് കൂടുതൽ </span></span> അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-308488.html" target="_blank">സ്വര്ണ്ണമത്സ്യ പ്രജനനം</a>'
എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി ഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7ZlFNb0hKbWlia1E/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/d7i78jWLcRM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-61692570693826730072013-04-07T09:50:00.002-07:002013-04-07T10:16:04.768-07:00സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിലെ കരിങ്കുപ്പായക്കാർ <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിൽ കറുത്തവയുണ്ടോ? ഉണ്ട് ! വിവിധയിനം <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/06/blog-post.html" target="_blank">സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുണ്ടായത്</a> നൂറ്റാണ്ടുകളായുള്ള ക്രമാനുഗത പ്രജനനം വഴിയുണ്ടായ ജനിതകവ്യതിയാനങ്ങളിലൂടെയാണ്. <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-Xt0NjJ7T_Eo/UWFSTiA52oI/AAAAAAAAANA/tYihRYuJNqc/s1600/e_dyqkTYA-Wl.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="275" src="http://2.bp.blogspot.com/-Xt0NjJ7T_Eo/UWFSTiA52oI/AAAAAAAAANA/tYihRYuJNqc/s400/e_dyqkTYA-Wl.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : www.zimbio.com</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളിൽ ഏറ്റവും ജനപ്രീതിയാർജ്ജിച്ച പോപ് ഐ മത്സ്യങ്ങളാണ് കറുത്തിരുണ്ട ദേഹവും പുറത്തേക്ക് ഉന്തി നില്ക്കുന്ന ബലൂണ് കണ്ണുകളുമുള്ള ബ്ലാക്ക് മൂർ അല്ലെങ്കിൽ കരിങ്കുമിളക്കണ്ണന്മാർ. കറുത്ത മെറ്റാലിക് നിറത്തിലുള്ള, വെൽവറ്റ് പോലെ തിളങ്ങുന്ന ചെതുമ്പലുകളും, ഒഴുകി നടക്കുന്ന ചിറകുകളുമാണ് ഈ മത്സ്യങ്ങൾക്കുള്ളത്. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-PFp2dGqyEhs/UWFQKSbhBZI/AAAAAAAAAMo/zlh96v4qxNQ/s1600/800px-Black_Moor_Goldfish.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="http://2.bp.blogspot.com/-PFp2dGqyEhs/UWFQKSbhBZI/AAAAAAAAAMo/zlh96v4qxNQ/s400/800px-Black_Moor_Goldfish.jpg" width="400" /> </a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
എന്നാൽ, ബ്ലാക്ക് മൂർ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ കുഞ്ഞുങ്ങൾക്കാകട്ടെ മറ്റ് സ്വർണ്ണമത്സ്യയിനങ്ങളിലേതുപോലെ പിച്ചള നിറമോ തവിട്ടു നിറമോ ആയിരിക്കും. രണ്ടര മാസം പ്രായമുള്ള ബ്ലാക്ക് മൂർ സ്വർണ്ണമത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങളെ ഈ വീഡിയോയിൽ കാണാം.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/RZ1B6ZidnrM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
കറുപ്പ് നിറവും ഉന്തിയ കണ്ണുകളും പ്രകടമാകുന്നത് മത്സ്യക്കുഞ്ഞുങ്ങൾ വളരുന്നതോട് കൂടിയാണ്. പൂർണ്ണ വളർച്ചയെത്തിയ ബ്ലാക്ക് മൂർ മത്സ്യങ്ങൾക്ക് 10 ഇഞ്ച് വരെ നീളം വയ്കാറുണ്ട്. 17 സെ. മീ. നീളമുള്ള ഒരു ബ്ലാക്ക് മൂർ സ്വർണ്ണമത്സ്യത്തിന്റെ വീഡിയോ കാണാം.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/qdiCSuTqsiQ?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
ബ്ലാക്ക് മൂർ സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ കുറിച്ച് കൂടുതൽ അറിയണമെന്ന് തോന്നുന്നില്ലേ! ഈ മത്സ്യങ്ങളുടെ പ്രത്യേകതകളെപ്പറ്റിയും <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/11/blog-post.html" target="_blank">വളർത്തേണ്ടതെങ്ങനെയെന്നും</a> കൂടുതൽ മനസ്സിലാക്കാൻ മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ച "<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-345710.html" target="_blank">കറുപ്പിന്റെ സൗന്ദര്യം ബ്ലാക്ക് മൂർ</a>" എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7SnBpcmtaZUhwbXc/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-30420160913486295552013-03-24T02:29:00.001-07:002013-03-24T02:29:13.470-07:00വാലിസ്നേറിയയിലെ വിവിധയിനങ്ങൾ <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b>വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസ്</b><br />
<br />
ഒരുകാലം വരെ വാലിസ്നേറിയകളുടെ ഉപവിഭാഗങ്ങളെയെല്ലാം വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസ് എന്നാണു വിളിച്ചിരുന്നത്.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-muuixS5N12g/UDB2AFVQAjI/AAAAAAAAAII/CYxmlahEsSo/s400/33654.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="400" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസ്</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസിന്റെ ഉപവിഭാഗമാണ് ഫോമ റ്റോർറ്റിഫോളിയ <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-QZDRi5Lt1WI/UDB7jFYzPdI/AAAAAAAAAIs/KLN8mGMDX7c/s1600/vallisneria-tortifolia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-QZDRi5Lt1WI/UDB7jFYzPdI/AAAAAAAAAIs/KLN8mGMDX7c/s400/vallisneria-tortifolia.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസ് ഫോമ റ്റോർറ്റിഫോളിയ</td></tr>
</tbody></table>
<br />
വാലിസ്നേറിയ റ്റോർട്ടിസ്സിമ എന്ന ഇനമുണ്ടായത് ഫോമ റ്റോർറ്റിഫോളിയയിലെ കായിക ഉല്പരിവർത്തനം വഴിയാണ്. സർപ്പിൾ ആകൃതിയിലുള്ള ഇലകളാണ് ഇവയുടെ പ്രത്യേകത.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-I3EY-7s9UAk/UDB9t4iG72I/AAAAAAAAAI0/-_XitIqOwcw/s1600/2567.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-I3EY-7s9UAk/UDB9t4iG72I/AAAAAAAAAI0/-_XitIqOwcw/s400/2567.jpeg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">വാലിസ്നേറിയ റ്റോർട്ടിസ്സിമ </td></tr>
</tbody></table>
<br />
വാലിസ്നേറിയ സ്പൈറലിസ് ഫോമ നാന വളരെ നേരിയ ഇലകളോട് കൂടിയവയാണ്.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-Z4CkLLNdru4/UDB4jBMe4RI/AAAAAAAAAIQ/qeQf5mHBsxw/s1600/Vallisneria_nana_04.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-Z4CkLLNdru4/UDB4jBMe4RI/AAAAAAAAAIQ/qeQf5mHBsxw/s400/Vallisneria_nana_04.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.aquagreen.com.au</td></tr>
</tbody></table>
<b> </b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<b>വാലിസ്നേറിയ ട്രൈപ്റ്റിറ</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
വാലിസ്നേറിയ ട്രൈപ്റ്റിറ (<i>Vallisneria triptera</i>) ആസ്ട്രേലിയയിലെ ചില സ്ഥലങ്ങളിൽ മാത്രമാണ് കാണപ്പെടുന്നത്. ചെമപ്പു നിറത്തിൽ ഇലകളുള്ള ഈ വാലിസ്നേറിയ ചെടികള് മഴയും വെയിലും ഇടവിട്ടു വരുന്ന കാലാവസ്ഥയാണ് ഇഷ്ടപ്പെടുന്നത്. പാറമടവുകളിലൂടെ ഒഴുകുന്ന അരുവികളിലും ആഴം കുറഞ്ഞ ശാഖാനദികളിലും വളരുന്ന ട്രൈപ്റ്റിറക്ക് അഭികാമ്യം നല്ല പ്രകാശവും താരതമ്യേന ഉയർന്ന ജലോഷ്മാവും അധികം വളക്കൂറില്ലാത്ത അടിത്തട്ടുമാണ്. അതുകൊണ്ടുതന്നെ തുടക്കക്കാർക്ക് ഒട്ടും യോജിച്ചതല്ല ഈ ചെടി.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-IpA-0K2byWQ/UDB6X677bUI/AAAAAAAAAIk/G6BBq1_7eVI/s1600/Vallisneria_triptera_02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://2.bp.blogspot.com/-IpA-0K2byWQ/UDB6X677bUI/AAAAAAAAAIk/G6BBq1_7eVI/s400/Vallisneria_triptera_02.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.aquagreen.com.au</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
വാലിസ്നേറിയ ചെടികളില് പല ഉപവിഭാഗങ്ങളുടെ പ്രത്യേകതകളെ പറ്റി കൂടുതലായി അറിയുന്നതിനായി മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-293215.html" target="_blank">വിൽഹെൽമയിലെ വാലിസ്നേറിയകൾ</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7OUl6SEZGaG1pU3M/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-7736493976994716872013-01-04T01:47:00.000-08:002013-03-24T02:15:26.814-07:00ഭീമാകാരന്മാരായ അക്വേറിയം സസ്യങ്ങള് !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
തെക്കൻ ജെർമ്മനിയിലെ ഷ്ടുട്ട്ഗാർട്ടിനടുത്തുള്ള വിൽഹെൽമ, യൂറോപ്പിലെ പ്രസിദ്ധിയാർജ്ജിച്ച മൃഗശാലകളിലൊന്നാണ്. വിവിധതരം ശുദ്ധജല-ലവണജല മത്സ്യങ്ങളെ അവയുടെ സ്വാഭാവിക ആവാസവ്യവസ്ഥകളെ ഓർമ്മിപ്പിക്കുംവിധം ഭീമൻ അക്വേറിയങ്ങളില് ഇവിടെ സജ്ജീകരിച്ചത് 1967 ലാണ്.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-Foc_b3Qr3ZE/UDCAd6eoYkI/AAAAAAAAAJI/-0VMiJxaPBE/s1600/800px-Aquarium_in_der_Wilhelma.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="227" src="http://2.bp.blogspot.com/-Foc_b3Qr3ZE/UDCAd6eoYkI/AAAAAAAAAJI/-0VMiJxaPBE/s400/800px-Aquarium_in_der_Wilhelma.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകൾക്കും കൊച്ചുകുട്ടികള്ക്കും ഏറെ പ്രിയങ്കരമായ വിൽഹെൽമയിലെ പ്രധാന ആകർഷണങ്ങളിലൊന്ന്, തെക്കെ അമേരിക്കൻ ജലാവാസവ്യവസ്ഥയോട് സാദൃശ്യം പുലർത്തുന്ന, ഒരു ബൃഹത് ബയോറ്റോപ്പ് (biotope) അക്വേറിയമാണ്. ഇത് കാണാനായി മാത്രം, ദിവസവും നൂറുകണക്കിന് അച്ഛനമ്മമാരാണ് കുഞ്ഞുങ്ങളുമായെത്തുന്നത്. ഈ അക്വേറിയത്തില് മുഴുവന് തിങ്ങി നിറഞ്ഞു വളര്ന്നു നില്ക്കുന്നത്, ഭീമാകാരന്മാരായ ജയന്റ് വാലിസ്നേറിയകളാണ്. വാലിസ്നേറിയ ജൈജാന്ഷ്യ എന്നാണ് പൊതുവെ ഈ ചെടികളെ വിളിക്കാറ്.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-6lDsVLRVLog/UDCBy1puyuI/AAAAAAAAAJQ/YGrLaNwwQ6M/s1600/Fische__Aquarium__Wasser__Muscheln__Algen__Wilhelma__Stuttgart.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="http://3.bp.blogspot.com/-6lDsVLRVLog/UDCBy1puyuI/AAAAAAAAAJQ/YGrLaNwwQ6M/s400/Fische__Aquarium__Wasser__Muscheln__Algen__Wilhelma__Stuttgart.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
വിൽഹെൽമയിലെ അക്വേറിയങ്ങളിൽ ജൈജാൻഷ്യകളെ കൂടാതെ ഇലകളുടെ വലിപ്പത്തിലും, ആകൃതിയിലും, നിറത്തിലുമെല്ലാം വ്യത്യസ്തത പുലർത്തുന്ന പത്തിലധികം വാലിസ്നേറിയ ഇനങ്ങളുണ്ട്. ഈ ചെടികളെ ക്കുറിച്ച് കൂടുതല് അറിയാന് മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-293215.html" target="_blank">വിൽഹെൽമയിലെ വാലിസ്നേറിയകൾ </a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/file/d/0BwPAesHGchn7OUl6SEZGaG1pU3M/edit?usp=sharing" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/AbsR10xAR3Y?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-26457704930767894642012-12-19T16:58:00.001-08:002012-12-19T16:58:33.570-08:00ഒരു സന്തുലിത അക്വേറിയമാണോ നിങ്ങളുടേത് ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012_05_01_archive.html" target="_blank">അക്വേറിയം തുടക്കക്കാര്ക്ക്</a> അഭിമുഖീകരിക്കേണ്ടി വരുന്ന ഒരു പ്രധാന പ്രശ്നമാണ് <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012_10_01_archive.html" target="_blank">നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തിലെ</a> അസന്തുലിതാവസ്ഥ.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-FGehwbQBilQ/UNJBLHVgLRI/AAAAAAAAAL4/O1FXsOU1E88/s1600/62_1aquarium_tropicalfish_fishtank.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="161" src="http://1.bp.blogspot.com/-FGehwbQBilQ/UNJBLHVgLRI/AAAAAAAAAL4/O1FXsOU1E88/s400/62_1aquarium_tropicalfish_fishtank.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.aquariumdesigngroup.com</td></tr>
</tbody></table>
അക്വേറിയത്തില് വിഷലിപ്തമായ നൈട്രജന് സംയുക്തങ്ങള് ഉണ്ടാകുന്നത് മത്സ്യങ്ങളുടെയും മറ്റു ജീവികളുടെയും വിസര്ജ്ജ്യം, അവശേഷിക്കുന്ന മത്സ്യത്തീറ്റ, സസ്യഭാഗങ്ങള് തുടങ്ങിയവ സൂക്ഷ്മാണുക്കളുടെ പ്രവര്ത്തനഫലമായി ജീര്ണ്ണിച്ചത്തിനു ശേഷമാണ്. അക്വേറിയത്തിലെ ജൈവാവഷിഷ്ടങ്ങള് ജീര്ണ്ണിക്കുമ്പോള് ആദ്യമുണ്ടാകുന്ന അമോണിയ പിന്നീട് നൈട്രൈറ്റ്, നൈട്രേറ്റ് തുടങ്ങിയ വിഷപദാര്ത്ഥങ്ങളാകുന്നു. സ്വതന്ത്ര അമോണിയ കുറഞ്ഞ അളവില് തന്നെ മത്സ്യങ്ങള്ക്ക് ഹാനികരമാണ്. അതുപോലെ തന്നെ നൈട്രൈറ്റും. <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-68Ld3Adm54w/UNJDiY_zY3I/AAAAAAAAAMM/uJauyTbpqfQ/s1600/DSC_2044.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="http://1.bp.blogspot.com/-68Ld3Adm54w/UNJDiY_zY3I/AAAAAAAAAMM/uJauyTbpqfQ/s400/DSC_2044.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.johanpaul.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
ഒരു സുസ്ഥിര അക്വേറിയത്തില് നൈട്രജന് പദാര്ത്ഥങ്ങള് അത്ര പ്രശ്നക്കാരനല്ലാത്ത നൈട്രേറ്റ് ആയി രൂപാന്തരപ്പെടുകയും അവ സസ്യങ്ങള് വലിച്ചെടുക്കുകയോ, സ്വതന്ത്ര നൈട്രജനായി അന്തരീക്ഷത്തിലേക്ക് അപ്രത്യക്ഷമാകുകയോ ചെയ്യുന്നു.<br />
<br />
ഒരു ശാസ്ത്രജ്ഞനല്ലെങ്കില് പോലും നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തെ കുറിച്ചു നന്നായി മനസ്സിലാക്കേണ്ടത് ഏതൊരു അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റിന്റെയും കടമയാണ്. നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തെ കൂടുതല് അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഒണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച <a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-283047.html" target="_blank">ഈ ലേഖനം</a> വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7VDB1MEpZXzJjcVU" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object width="320" height="266" class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://3.gvt0.com/vi/bK_D_1CyUCs/0.jpg"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/bK_D_1CyUCs&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/bK_D_1CyUCs&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-27840590273209706472012-11-14T11:43:00.000-08:002012-11-16T12:18:03.020-08:00സ്വര്ണ്ണമത്സ്യം വളര്ത്തല് ഒറ്റനോട്ടത്തില് !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്താന് ഏതൊരു അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റിനും താത്പര്യം കാണും. എന്നാല് ഈ മത്സ്യങ്ങള്ക്ക് വളരെയധികം പരിചരണം ആവശ്യമാണ് . സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തുമ്പോള് ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട കാര്യങ്ങള് ഒറ്റനോട്ടത്തില് ചുവടെ. <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-H9R4uSsYqb8/UKLTwmovKgI/AAAAAAAAALY/0ScnqlCAlnI/s1600/Assorted-Goldfish.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="298" src="http://2.bp.blogspot.com/-H9R4uSsYqb8/UKLTwmovKgI/AAAAAAAAALY/0ScnqlCAlnI/s400/Assorted-Goldfish.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട്: http://austinponddoctor.com</td></tr>
</tbody></table>
<span style="color: blue;">ജലതാപനില :</span> 20 മുതൽ 22 ഡിഗ്രി സെൽഷ്യസ്<br />
<br />
<span style="color: blue;">pH:</span> 7-8<br />
<br />
<span style="color: blue;">ജലത്തിന്റെ കാഠിന്യം (GH):</span> 10-16<br />
<br />
<span style="color: blue;">പൂർണ്ണവളർച്ചയെത്തിയ മത്സ്യങ്ങളുടെ വലിപ്പം:</span> ഇനത്തിനനുസരിച്ച് 40 സെ. മീ. വരെ<br />
<br />
<span style="color: blue;">അക്വേറിയത്തിന്റെ വലിപ്പം:</span> പെരുവിരലിന്റെ വലിപ്പമുള്ള രണ്ടു സ്വർണ്ണമത്സ്യങ്ങൾക്ക് കുറഞ്ഞതു 30 ലിറ്റർ, ഓരോ ഇഞ്ചു നീളം കൂടും തോറും 4-5 ലിറ്റർ അധികം<br />
<br />
<span style="color: blue;">ഒരുമിച്ചിടാവുന്ന മറ്റു മത്സ്യങ്ങൾ: </span>ചടുലമായി നീന്തുന്ന ഇനങ്ങളോടൊപ്പം മാത്രം സീബ്ര മത്സ്യങ്ങൾ, നിയോൺ ടെട്രകൾ, കോറിഡോറസുകൾ<br />
<br />
<span style="color: blue;">ആഹാരക്രമം:</span> ഉണങ്ങിയ മത്സ്യത്തീറ്റ, ജീവനുള്ള മത്സ്യത്തീറ്റകൾ, വേവിച്ച് തൊലി കളഞ്ഞ പട്ടാണിപയർ<br />
<br />
<span style="color: blue;">ആയുർദൈർഘ്യം:</span> 10-15 വർഷങ്ങൾ (അപൂർവ്വമായി 20 വർഷങ്ങൾ വരെ)<br />
<br />
<span style="color: blue;">അടിത്തട്ടിലെ മാധ്യമം:</span> ചരൽ<br />
<br />
<span style="color: blue;">അക്വേറിയത്തിലെ അലങ്കാര വസ്തുക്കൾ:</span> ഗുണമേന്മയുള്ള നിറം പോകാത്ത കൂർത്ത വശങ്ങളില്ലാത്ത വസ്തുക്കൾ, ഡ്രിഫ്റ്റ് വുഡുകൾ, പാറക്കല്ലുകൾ<br />
<br />
<span style="color: blue;">മറ്റു നിർദ്ദേശങ്ങൾ:</span> യഥാസമയമുള്ള അക്വേറിയം പരിപാലനം പ്രധാനം, തുടക്കക്കാർ ധാരാളം വിവരങ്ങൾ ശേഖരിച്ചതിനു ശേഷം മാത്രം വളർത്താൻ തുടങ്ങുക<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-xpwNO83K0d8/UKLT_kPhYUI/AAAAAAAAALg/z2b4SKI02f4/s1600/goldfish-pond2-609x456.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="298" src="http://3.bp.blogspot.com/-xpwNO83K0d8/UKLT_kPhYUI/AAAAAAAAALg/z2b4SKI02f4/s400/goldfish-pond2-609x456.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട്: http://austinponddoctor.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തുമ്പോള് ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട കാര്യങ്ങള്, അവയുടെ ഭക്ഷണ ക്രമം, മുറിയില് അക്വേറിയത്തിന്റെ സ്ഥാനം, എന്നിങ്ങനെ സ്വര്ണ്ണമത്സ്യ അക്വേറിയം എങ്ങനെ വിജയകരമായി സ്ഥാപിക്കാം എന്നതിനെ കുറിച്ച് കൂടുതലായറിയാന് മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-286929.html" target="_blank">സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തുമ്പോള്</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പിഡിഎഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7ODhCdVpESlhPUUU" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/WuxeYlRXLQ8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-871686041154541222012-10-06T14:38:00.000-07:002012-10-11T21:19:45.375-07:00നിങ്ങൾ പുതുതായി അക്വേറിയം തുടങ്ങിയോ? ശ്രദ്ധിക്കൂ....<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
വര്ണ്ണമത്സ്യം വളര്ത്തലില് താത്പര്യമുള്ള രണ്ടു സുഹൃത്തുക്കളെ ഈയിടെ അക്വേറിയം സെറ്റ് ചെയ്യാന് സഹായിച്ചിരുന്നു. അവര് <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/02/blog-post_18.html" target="_blank">കബൊംബ</a>, <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/07/blog-post.html" target="_blank">വാലിസ്നേറിയ</a> തുടങ്ങിയ ചെടികളേയും, <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/03/httpwww.html" target="_blank">ഗപ്പി</a>, സ്വോര്ഡ് ടെയില് എന്നി മത്സ്യങ്ങളേയും ആണ് തെരഞ്ഞെടുത്തത്. അത്യുത്സാഹത്തോടെ ഹോബി തുടങ്ങിയ ആ ദമ്പതികള്.....രണ്ടാഴ്ച കഴിഞ്ഞതെയുള്ളൂ, പുതിയ അക്വേറിയത്തിലെ ചില പ്രശ്നങ്ങള് അവതരിപ്പിച്ചു. <br />
<br />
<span style="font-size: small;">മത്സ്യങ്ങള് പലപ്പോഴും ജലനിരപ്പിനു തൊട്ടു താഴെ ഉദാസീനരായി നീന്തല് മറന്നത് പോലെ നില്ക്കുന്നതായും, അവ ടാങ്കിലുള്ള വസ്തുക്കളിലെ കൂര്ത്ത വശങ്ങളില് ദേഹം ഉരസുന്നതായും ശ്രദ്ധയില്പ്പെട്ടു. തുടക്കത്തില് ഒരു മത്സ്യത്തിലായിരുന്നു ഇത് കണ്ടെതെങ്കിലും ദിവസങ്ങള് കഴിഞ്ഞപ്പോള് എല്ലാ മത്സ്യങ്ങളും ഈ ലക്ഷണങ്ങള് കാണിച്ചുതുടങ്ങി. ആദ്യം ഇക്ക് (<i>Ichthyophthirius multifiliis</i>) മുതലായ പരാദങ്ങള് ആണെന്നാണ് സംശയിച്ചത്. പക്ഷെ വിശദാംശങ്ങള് ചോദിച്ചപ്പോഴാണ് മനസ്സിലായത് അവര് പുതുതായി വീണ്ടും മത്സ്യങ്ങളെ ടാങ്കില് നിക്ഷേപിച്ചു എന്ന്. അക്വേറിയം സെറ്റ് ചെയ്തിട്ട് രണ്ടാഴ്ച പോലും ആയിട്ടില്ലായിരുന്നു.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-BNKAPt9zgLM/UHCnFT7S8fI/AAAAAAAAALA/_vgUBiF9Ing/s1600/Untitled.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="252" src="http://4.bp.blogspot.com/-BNKAPt9zgLM/UHCnFT7S8fI/AAAAAAAAALA/_vgUBiF9Ing/s400/Untitled.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: small;"></span>
പുതുതായി അക്വേറിയം തുടങ്ങുമ്പോള് ടാങ്കിലെ നൈട്രജന് ചംക്രമണം സുസ്ഥിരമാകാന് നാല് മുതല് എട്ടു ആഴ്ചയെങ്കിലും വേണം. ഇനി അഥവാ സുസ്ഥിരമായ ഒരു അക്വേറിയം ആണെങ്കില് കൂടി പുതുതായി മത്സ്യങ്ങളെ നിക്ഷേപിക്കുമ്പോള് ടാങ്കിലെ നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തിനു താളം തെറ്റാനിടയുണ്ട്. ഇവരുടെ പ്രശ്നം അക്വേറിയം സ്ഥാപിച്ച് അത് സുസ്ഥിരമാകുന്നതിനു മുന്പ് തന്നെ കൂടുതല് മത്സ്യങ്ങളെ നിക്ഷേപിച്ചു എന്നതാണ്.<br />
<br />
അക്വേറിയത്തിലെ ജൈവ ചംക്രമണത്തെ കുറിച്ചുള്ള അറിവില്ലായ്മയാണ് ഈ പ്രശ്നങ്ങള്ക്ക് പ്രധാന കാരണം. <a href="http://varnamalsyangal.blogspot.in/2012/04/blog-post.html" target="_blank">അക്വേറിയം ഹോബിയില് പരാജയപ്പെടാതിരിക്കാന് </a> നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തെ കുറിച്ച് വ്യക്തമായി അറിഞ്ഞിരിക്കേണ്ടതുണ്ട്. <br />
<br />
എന്താണ് അക്വേറിയത്തിലെ നൈട്രജന് ചംക്രമണം, സുസ്ഥിരമാല്ലാത്ത ഒരു അക്വേറിയത്തില് കാണാവുന്ന പ്രശ്നങ്ങള് ഇവയെക്കുറിച്ച് കൂടുതല് മനസ്സിലാക്കാന് മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-283047.html" target="_blank">അക്വേറിയത്തിലെ നൈട്രജന് ചംക്രമണം</a>' എന്നാ ലേഖനം വായിക്കൂ. ഈ ലേഖനത്തിന്റെ pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7VDB1MEpZXzJjcVU" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/1XC7xT0mIbY?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-83976353572895882162012-09-01T17:24:00.000-07:002012-09-01T17:24:47.526-07:00അക്വേറിയത്തില് ഏറ്റവും എളുപ്പം വളര്ത്താവുന്ന ജലസസ്യം <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
അക്വേറിയത്തില് മത്സ്യങ്ങളോടൊപ്പം ജലസസ്യങ്ങള് വളര്ത്തി വര്ണ്ണഭംഗി കൂട്ടാന് എല്ലാ അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകളും താത്പര്യപ്പെടും. ടാങ്കിന്റെ പുറകിലായി വച്ച് പിടിപ്പിച്ച് അക്വേറിയത്തിന്റെ പച്ചപ്പ് കൂട്ടാന് പറ്റിയ ചെടികളിലൊന്നാണ് വാലിസ്നേറിയകള്. ഇവയെ വളര്ത്തുമ്പോള് ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട കാര്യങ്ങള് ഒറ്റനോട്ടത്തില് ചുവടെ.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-6XWyvvC8HEs/UEJxPKzEQ9I/AAAAAAAAAKU/esws2o6GBFc/s1600/5-img_8858.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-6XWyvvC8HEs/UEJxPKzEQ9I/AAAAAAAAAKU/esws2o6GBFc/s400/5-img_8858.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.shrimpnow.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">പ്രകാശ തീവ്രത </span>: 0.5-2.5 വാട്ട്സ് ഒരു ഗാലണ് എന്ന തോതിൽ<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">ജലതാപനില</span> : 25-30ഡിഗ്രി സെൽഷ്യസ്<br />
<br />
<span style="color: #274e13;"><span style="color: #38761d;">pH</span> </span>: 6-7.5<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">ജലത്തിന്റെ കാഠിന്യം</span> : 15 ഓ അതിലല്പം താഴെയോ<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">അക്വേറിയത്തിന്റെ വലിപ്പം</span> : പ്രശ്നമല്ല<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">അക്വേറിയത്തിലെ സ്ഥാനം</span> : പിൻഭാഗം<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">പ്രജനനം </span>: മുഖ്യമായും വല്ലരികളിലൂടെ, വിത്തു വഴി<br />
<br style="color: #38761d;" />
<span style="color: #38761d;">വളർച്ചയെ ത്വരിതപ്പെടുത്തുന്ന പോഷകങ്ങൾ</span> : പ്രത്യേകിച്ച് നിർബന്ധങ്ങളൊന്നുമില്ല<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">മറ്റു ചെടികൾക്കെതിരെയുള്ള രാസകങ്ങൾ</span> : ഫീനോളിക് സംയുക്തങ്ങളും ആൽക്കലോയിഡുകളും<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">വേരുകൾ</span> : ഭൂകാണ്ടത്തിൽ നിന്നും വെളുത്തു നാരുകൾ പോലെ<br />
<br style="color: #38761d;" />
<span style="color: #38761d;">ഇലകളുടെ നിറം</span> : പച്ച<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">ഇലകളുടെ സ്ഥാനം, ആകൃതി</span> : ഭൂകാണ്ഡത്തിനു തൊട്ടു മുകളിൽ നിന്നു നാടകൾപോലെ<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">പൂക്കൾ</span> : ഭൂകാണ്ഡത്തൊടു ചേർന്നുണ്ടാകുന്ന ആൺപൂക്കൾ, സ്പ്രിംഗ് പോലെയുള്ള തണ്ടുകളിൽ കാണുന്ന പെൺപൂക്കൾ<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">കാർബൺ ഡൈ ഓക്സൈഡ് </span>: വേണമെന്നില്ല<br />
<br />
<span style="color: #38761d;">വെള്ളത്തിനു പുറത്ത് വളർത്താമോ?</span> : ഇല്ല, പൂർണ്ണമായും മുങ്ങിക്കിടന്ന് വളരുന്ന ചെടി<br />
<br style="color: #38761d;" />
<span style="color: #38761d;">മറ്റ് നിർദ്ദേശങ്ങൾ</span> : തുടക്കക്കാർക്ക് വളരെ യോജിച്ചത്<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/k5QOIji6iyo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
വാലിസ്നേറിയ വളര്ത്തുമ്പോള് ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട കാര്യങ്ങളെ കുറിച്ച് വിശദമായി അറിയാന് മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-280141.html" target="_blank">വാലിസ്നേറിയ എന്ന ആരൽപ്പുല്ല്</a> ' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7YkVTWDZUM2dKWXM" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-80202011949836342512012-08-19T09:09:00.002-07:002012-10-06T13:34:30.896-07:00ഒരു വാലിസ്നേറിയ പ്രശ്നം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-280141.html" target="_blank">വാലിസ്നേറിയ എന്ന ആരൽപുല്ല്</a> ' വായിച്ച ഒരു അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റിന്റെ സംശയങ്ങളും അതിനു ലേഖകന് നല്കിയ മറുപടികളും, അക്വേറിയം ഹോബി ഇഷ്ടപ്പെടുന്നവര്ക്കായി ഇവിടെ ചേര്ക്കുന്നു. (മാതൃഭൂമിയിലെ ലേഖനത്തിന്റെ pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7YkVTWDZUM2dKWXM" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.) <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-A5sbepAR4Qw/UDEO9w5KzcI/AAAAAAAAAKA/RsUhTzDfD7s/s1600/6241543068_d981bc47cb_z.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="213" src="http://2.bp.blogspot.com/-A5sbepAR4Qw/UDEO9w5KzcI/AAAAAAAAAKA/RsUhTzDfD7s/s400/6241543068_d981bc47cb_z.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <span class="name"><span class="username">Aquascaping-blog.com</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<b style="color: #ea9999;">Sanjeev1asv:</b><br />
ഇവിടെ എനിക്ക് വാലിസ്നേറിയയെ കുറിച്ച് വിശദമായി അറിയാന് സാധിച്ചു. ഞാന് എന്റെ വീട്ടിലുള്ള അക്വേറിയത്തിലും ഈ ചെടി നട്ടിടുണ്ട്. ആദ്യം അത് നല്ലതുപോലെ വളര്ന്നു. ഇപ്പൊൾ അത് വെള്ളത്തിന്റെ മുകളില് പാറി കിടക്കുന്നുണ്ട്. എന്നാല് അതില് പുതിയ ഒരു തൈ വരുകയോ, ഉള്ള ചെടിയില് നിന്നും പുതിയ ഇലകള് വരുകയോ ചെയ്യുന്നില്ല. അക്വേറിയത്തിൽ ഞാന് 2 ട്യൂബ് ലൈറ്റ് ആണ് കൊടുത്തിരിക്കുന്നത്. എന്നിട്ടും ചെടിയുടെ വളർച്ച മുന്നോട്ടില്ല. എന്താണ് ഇതിനു കാരണം?<br />
<br />
<b style="color: #38761d;">VarnaMalsyangal :</b><br />
ഇനി ചോദിക്കുന്ന വിവരങ്ങള് തരാമോ?<br />
- അക്വേറിയത്തിന്റെ വലിപ്പം, ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് എത്ര വാട്ട്സിന്റെ, എത്ര എണ്ണം? ഏതൊക്കെ മത്സ്യങ്ങള്, എത്രയെണ്ണം ഉണ്ട്?<br />
- അക്വേറിയം സെറ്റ് ചെയ്തിട്ട് എത്ര കാലമായി ? എത്ര കാലം കൂടുമ്പോള് വെള്ളം മാറ്റാറുണ്ട്?<br />
- അക്വേറിയത്തിന്റെ അടിത്തട്ടില് ഇട്ടിരിക്കുന്ന മാധ്യമം ഏതൊക്കെ? എവിടെ നിന്നാണ് അക്വേറിയം ആവശ്യങ്ങള്ക്ക് വെള്ളം ലഭിക്കുന്നത്?<br />
- വാലിസ്നേറിയ നട്ടതിനു ശേഷം ഒരിക്കലെങ്കിലും വല്ലരികള് മുളക്കുന്നത് കണ്ടിട്ടുണ്ടോ? നട്ട ചെടികളുടെ ഭൂകാണ്ഡം ചരലിനു / മണലിനു മീതെ കാണാമോ?<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-F3LIZGZBaiM/UDEK1DF9UBI/AAAAAAAAAJk/kO4zqOGw7G0/s1600/aquarium_June2007.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="242" src="http://1.bp.blogspot.com/-F3LIZGZBaiM/UDEK1DF9UBI/AAAAAAAAAJk/kO4zqOGw7G0/s400/aquarium_June2007.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://forum.aquatic-gardeners.org</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<b style="color: #ea9999;">Sanjeev1asv:</b><br />
3 അടി നീളം, 1.5 അടി ഉയരം, 1 അടി വീതി. 2 ട്യൂബ് ലൈറ്റ് കൊടുത്തിട്ടുണ്ട്. എത്ര വാട്ട്സ് ആണ് എന്ന് കൃത്യമായി അറിഞ്ഞുകൂട. ഇപ്പോള് അതില് ഉള്ളത് 6 പ്ലാറ്റി മത്സ്യം, ഒരു ഷാർക്ക്, ഒരു ലോച് എന്നിവയാണ്. ഏതാണ്ട് ഒരു വര്ഷത്തോളം ആയി അക്വേറിയം സെറ്റ് ചെയ്തിട്ട്. സ്ഥിരമായി എല്ലാ ഞായറാഴ്ച്ചകളിലും ഞാന് വെള്ളം മാറ്റാറുണ്ട് (അക്വേറിയത്തിന്റെ 25 % വെള്ളം). അക്വേറിയത്തില് ഏറ്റവും അടിയിലായി മണ്ണ് ഇട്ടിടുണ്ട്. അതിന്റെ മുകളില് സാധാരണ അക്വേറിയം ഗ്രാവലും ഉണ്ട്. ഇതില് നിറക്കുന്നത് കുഴല് കിണറില് നിന്നും ഉള്ള വെള്ളമാണ്. ചില ചെടികളുടേ ഭൂകാണ്ഡം മുകളില് കാണാന് സാധിക്കുന്നുണ്ട്. ആദ്യം വാലിസ്നേറിയ നട്ടതിനു ശേഷം കുറച്ചു കാലം വല്ലരികള് മുളക്കുന്നത് കണ്ടു. ഇപ്പോള് ഇല്ല.<br />
<br />
<br />
<b style="color: #38761d;">VarnaMalsyangal </b><b style="color: #38761d;">:</b><span style="color: #38761d;"> </span><br />
സെറ്റ് ചെയ്തു വളരെക്കാലമായി തുടരുന്ന താങ്കളുടെ അക്വേറിയത്തെ അങ്ങനെ തന്നെ നിലനിര്ത്തിക്കൊണ്ട് , എങ്ങനെ ചെടികളുടെ വളര്ച്ചയെ ത്വരിതപ്പെടുത്താം എന്നാണ് ഇനി പറയാന് പോകുന്നത്.<br />
<br />
എത്ര വാട്ട്സ് ആണ് ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് എന്ന് താങ്കള്ക്കു കണ്ടുപിടിക്കാന് കഴിയാതിരുന്നത് കാലപ്പഴക്കം കൊണ്ടാണ്. എങ്കിൽ അവ മാറ്റുവാന് സമയമായി എന്നനുമാനിക്കാം. സാധാരണ ഗതിയില് ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് വര്ഷങ്ങളോളം ഫ്യൂസ് ആകാതെ ഇരിക്കും. പക്ഷെ അവ നല്കുന്ന വെളിച്ചത്തിന്റെ ഗുണമേന്മ കുറഞ്ഞു<br />
കൊണ്ടിരിക്കുകയും ചെയ്യും. ഇത് നമുക്ക് നേരിട്ട് മനസ്സിലാക്കാനാകില്ല. മുറികള്ക്കും മറ്റും വെളിച്ചം കിട്ടാന് ഈ ഗുണമേന്മ ഒരു പ്രശ്നമല്ലെങ്കിലും ഒരു അക്വേറിയത്തില് കാലപ്പഴക്കം ചെന്ന ട്യൂബ് ലൈറ്റിന്റെ ഉപയോഗം ചെടികളുടെ വളര്ച്ചയെ ബാധിക്കും. ഓരോ ഒന്പതു-പത്തു മാസങ്ങള് കൂടുമ്പോള് ചെടികളുള്ള അക്വേറിയത്തിലെ ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് മാറ്റുന്നത് നല്ലതാണ്. ഇവയെ വീട്ടിലെ മറ്റാവശ്യങ്ങള്ക്ക് ഉപയോഗിക്കാം. അതിനാല് ആദ്യം അക്വേറിയത്തിലെ ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് മാറ്റി പുതിയവ സ്ഥാപിക്കുക. താങ്കളുടെ ടാങ്കിനു 18 വാട്ട്സ് വീതമുള്ള രണ്ടു കൂള് വൈറ്റ് ട്യൂബ് ലൈറ്റുകള് മതിയാകും. വാലിസ്നേറിയകള് മാത്രമാണ് വളര്ത്തുന്നതെങ്കില് ഫിലിപ്സിന്റെ TL-D Super 80 Linear fluorescent tube, 18W, G13, Cool white ഉപയോഗിക്കാം.<br />
<br />
താങ്കള് ഉപയോഗിക്കുന്നത് കുഴല് കിണറിലെ വെള്ളം ആണല്ലോ. പലപ്പോഴും ഇത്തരം വെള്ളത്തില് പല ധാതുക്കളും കൂടിയ അളവില് ലയിച്ചു ചേര്ന്നിരിക്കാന് സാധ്യതയുണ്ട്. വെള്ളം പരിശോധിച്ച് നോക്കിയാലെ കൃത്യമായി പറയാനാകൂ. ഇതേ വെള്ളം താങ്കള് മറ്റൊരു അക്വേറിയത്തില് ഉപയോഗിക്കുന്നുണ്ടെങ്കില് അതിലെ<br />
ചെടികളുടെ വളര്ച്ച നോക്കി വെള്ളത്തിന്റെ ഗുണം ഒരു പരിധിവരെ മനസ്സിലാക്കാം. പക്ഷെ എന്തായാലും ഇതിനു പകരം മറ്റൊരു സ്രോതസ്സ് പരീക്ഷിക്കുന്നത് നന്നായിരിക്കും. തുറന്ന കിണറിലെ വെള്ളം കിട്ടുകയാണെങ്കില് അത് ഉപയോഗിച്ച് നോക്കാം. അല്ലെങ്കില് ടാപ്പ് വെള്ളം ഒരു രാത്രി മുഴുവന് പരന്ന പാത്രത്തില് തുറന്നു വെച്ചു ഒരു എയ്റേറ്റര് ഉപയോഗിച്ചു വായു കുമിളകള് ഉണ്ടാക്കി ക്ലോറിന് അംശങ്ങള് പോയി എന്ന് ഉറപ്പു വരുത്തിയ ശേഷം ഉപയോഗിക്കാം. ആഴ്ചയില് താങ്കള്ക്ക് ഉദ്ദേശം മുപ്പതു ലിറ്റര് വെള്ളം മാത്രമേ ആവശ്യമായി വരൂ.<br />
<br />
അക്വേറിയത്തിന്റെ അടിത്തട്ടില് മണ്ണ് ഉള്ളതിനാല് താങ്കള് വെള്ളം മാറ്റുമ്പോള് ചരല് സൈഫണ് ചെയ്തു വൃത്തിയാക്കാറില്ല എന്ന് തോന്നുന്നു. അങ്ങനെയാണെങ്കില് ചരലിലെ കറുത്ത ചളിയില് നിന്നും ധാരാളം നൈട്രേറ്റ് ഉണ്ടാകാനുള്ള സാധ്യത ഉണ്ട്. എപ്പോഴെങ്കിലും താങ്കള് അക്വേറിയത്തിലെ നൈട്രേറ്റിന്റെ അളവ് പരിശോധിച്ചിട്ടുണ്ട് എങ്കില് അവ കൂടുതലാണെന്ന് കാണാം. നൈട്രേറ്റിന്റെ കൂടിയ അളവ് മത്സ്യങ്ങളെയും ചെടികളെയും ബാധിക്കാറുണ്ട്. അതിനാല് അടുത്ത തവണ വെള്ളം മാറ്റുമ്പോള് ഒരു സൈഫണ്<br />
ഉപയോഗിച്ച് അടിത്തട്ടിനു മുകള് ഭാഗത്തെ ചരല് വൃത്തിയാക്കാന് ശ്രമിക്കുക. ഇത് ചെയ്യുന്നതിന് ഒരു മാസം മുന്പെങ്കിലും ഒരു നല്ല പവര് ഹെഡ് ഉള്ള സ്പോഞ്ച് ഫില്റ്റര് വാങ്ങി അക്വേറിയത്തില് സ്ഥാപിക്കുക. സൈഫൺ, ചരലില് കൂടുതല് ആഴത്തിലേക്ക് കൊണ്ടുപോയാല് അടിയിലെ മണ്ണ് പൊങ്ങി വന്നു അക്വേറിയം വൃത്തികേടാകും എന്നതിനാല് വളരെ സൂക്ഷിച്ചു വേണം സൈഫണ് ഉപയോഗിക്കാന്. ഈ സമയം മത്സ്യങ്ങളെ മറ്റൊരു അക്വേറിയത്തിലേക്കോ പ്ലാസ്റ്റിക് ബക്കറ്റിലേക്കോ മാറ്റുന്നത് നന്നായിരിക്കും. മേല്ഭാഗത്തെ<br />
ചരല് വൃത്തിയാക്കിയ ശേഷം പുതിയ വെള്ളം നിറച്ച് ഒരു ദിവസത്തിന് ശേഷം മത്സ്യങ്ങളെ ഇടാം. <br />
<br />
ടാങ്ക് വൃത്തിയാക്കി ഒരാഴ്ച കഴിഞ്ഞ് വാലിസ്നേറിയകളെ എല്ലാം ശ്രദ്ധയോടെ പിഴുതെടുക്കുക. അവയിലെ പഴകി ദ്രവിച്ച ഇലകള് നീക്കം ചെയ്ത ശേഷം, ഒന്നൊന്നായി ഭൂകാണ്ടം ചരലിനു മുകളില് വരത്തക്ക വിധം നടുക. വെള്ളം<br />
കലങ്ങുകയാണ് എങ്കില് 50 ശതമാനം വെള്ളം മാറ്റി പുതിയ വെള്ളം ഒഴിച്ച് കൊടുക്കുക. ഒരു മാസത്തിനു ശേഷം വീണ്ടും നൈട്രേറ്റ് പരിശോധിച്ച് അധികമെന്ന് കണ്ടാൽ, വാലിസ്നേറിയകളെ പിഴുതു മാറ്റാതെ, ചരല് വൃത്തിയാക്കല് ആവര്ത്തിക്കുക. ഇത്രയും ചെയ്യുകയാണെങ്കില് വാലിസ്നേറിയ താങ്കളുടെ അക്വേറിയത്തില് തഴച്ചു വളരും.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-p6sQqt8XEEE/UDEMKv5CejI/AAAAAAAAAJs/wi3hfJx7x3w/s1600/60459182.Utricularia07.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://3.bp.blogspot.com/-p6sQqt8XEEE/UDEMKv5CejI/AAAAAAAAAJs/wi3hfJx7x3w/s400/60459182.Utricularia07.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.myfishforum.com</td></tr>
</tbody></table>
</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-39206400454036388552012-07-23T04:19:00.002-07:002012-07-23T04:19:31.750-07:00നാടപ്പുല്ലും ആരല് മത്സ്യങ്ങളും !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
കുട്ടിക്കാലത്ത് അക്വേറിയം കടകളില് നിന്ന് വാലിസ്നേറിയകള് വാങ്ങി
അക്വേറിയത്തില് നട്ടു വളര്ത്താന് തുടങ്ങിയതിനു ശേഷമാണ് കല്ലേപ്പുള്ളിയിലെ
കനാലുകളില് കാണുന്ന ആരല്പുല്ല്, ഇതേ ചെടി തന്നെയാണെന്ന് മനസ്സിലായത് . വേനല്ക്കാലത്ത് കനാലുകളിലെ വെള്ളം കുറയുമ്പോള് മാത്രമാണ് , ഒഴുക്കിനനുസരിച്ച് ഇളകിയാടുന്ന ഈ സുന്ദരന് ചെടികള് ശ്രദ്ധയില്പ്പെടുക! <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-nIvJHRlqAZ8/UAckwlZ2iRI/AAAAAAAAAHE/5DIM3a01Ozs/s1600/vallisn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-nIvJHRlqAZ8/UAckwlZ2iRI/AAAAAAAAAHE/5DIM3a01Ozs/s400/vallisn.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.aecos.com</td></tr>
</tbody></table>
<br />
കേരളത്തിലെ ജലാശയങ്ങളിൽ പൊതുവെ കാണപ്പെടുന്ന ഇവ, പലപ്പോഴും ആരൽപുല്ല്, നാടപ്പുല്ല്, കനാൽചണ്ടി
എന്നിങ്ങനെയുള്ള പ്രാദേശിക പേരുകളിലും അറിയപ്പെടുന്നു. ഇതിനു രസകരമായ പല കാരണങ്ങളും ഉണ്ട്. വാലിസ്നേറിയകളില് നീണ്ട നാടകള്
പോലെയുള്ള ഇലകള് ഉള്ളതിനാലാകാം, ഈ ചെടിക്ക് നാടപുല്ല് എന്ന പേര് വീണത്.
ആരല് മത്സ്യങ്ങളോട് ഇവക്കുള്ള സാമ്യം കാരണം ഇവയ്ക്ക് ആരല്പുല്ല് എന്ന
പേരും കിട്ടി. പേരിനെ അന്വര്ത്ഥമാക്കും വിധം ധാരാളം ആരല് മത്സ്യങ്ങളും ഇവക്കിടയില് താമസമാക്കാറുണ്ട്. ഈ ടയര് ട്രാക്ക് ആരല്
മത്സ്യങ്ങളെ പിടിക്കാനെത്തുന്ന മീന്പിടുത്തക്കാരുടെ ഭാഷയില്,
വെള്ളത്തിനടിയില് കുറ്റിക്കാടുകള് പോലെ വളരുന്ന ചെടികള്
'കനാല്ചണ്ടി'യും ആയി!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-55LuaIbafwQ/UArP_JG4WqI/AAAAAAAAAHQ/NeXarj8xkqY/s1600/macrognatus.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="380" src="http://3.bp.blogspot.com/-55LuaIbafwQ/UArP_JG4WqI/AAAAAAAAAHQ/NeXarj8xkqY/s400/macrognatus.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://album-ek.narod.ru</td></tr>
</tbody></table>
ഉഷ്ണ-സമശീതോഷ്ണ മേഖലകളില് സുലഭമായ ഈ ജലസസ്യം പക്ഷികള്ക്കും മറ്റു ജല ജീവികള്ക്കും വാസസ്ഥലവും ഭക്ഷണവും പ്രദാനം ചെയ്യുന്നുണ്ട്. ക്യാന്വാസ് -ബാക്ക് താറാവുകള് അഥവാ എയ്തിയ വാലിസ്നേരിയെ എന്നറിയപ്പെടുന്ന ദേശാടന പക്ഷികള്ക്ക് ആ ശാസ്ത്രീയ നാമം ലഭിച്ചത് തന്നെ, അവ വാലിസ്നേറിയകളെ ഭക്ഷണമാക്കുന്നതുകൊണ്ടാണ്.
അങ്ങനെ പ്രകൃതിയിലെ ഭക്ഷ്യശൃംഖലയുടെ ഒരു ഭാഗം കൂടിയാണ് വാലിസ്നേറിയ.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-CyYiVhRyRgw/UArSupj8iXI/AAAAAAAAAHc/Q6CV4zmOGMo/s1600/_MG_9725.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://4.bp.blogspot.com/-CyYiVhRyRgw/UArSupj8iXI/AAAAAAAAAHc/Q6CV4zmOGMo/s400/_MG_9725.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://chinocreekwetlandsandeducationalpark.blogspot.de</td></tr>
</tbody></table>
<a href="http://varnamalsyangal.blogspot.de/2012/02/blog-post_18.html" target="_blank">കബൊംബ </a>ചെടികളില് നിന്നും വ്യത്യസ്തമായി വാലിസ്നേറിയകളെ ഒരു കളയായി പറഞ്ഞു കേള്ക്കാറില്ല. മാത്രമല്ല, വാലിസ്നേറിയകള് നിബിഡമായി വളര്ന്ന് ജലാശയങ്ങളിലെ അടിമണ്ണൊലിപ്പ്
തടഞ്ഞു ജാലാവാസ വ്യവസ്ഥയെ ക്രമീകരിക്കുന്നതിനാല്, പ്രകൃതി സംരക്ഷണത്തിലും ഒരു പങ്കു വഹിക്കുന്നുണ്ട് <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-P5Nmr-azOzc/UAci743MWOI/AAAAAAAAAG8/yyjcQxtxd4w/s1600/vallisneria-gigantea-02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="295" src="http://4.bp.blogspot.com/-P5Nmr-azOzc/UAci743MWOI/AAAAAAAAAG8/yyjcQxtxd4w/s400/vallisneria-gigantea-02.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://moje-akvarium.net</td></tr>
</tbody></table>
ആന്റോണിയോ വാലിസ്നേറി എന്ന പ്രകൃതിസ്നേഹിയുടെ പേരില്
അറിയപ്പെടുന്ന വാലിസ്നേറിയ ചെടികള് അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകള്ക്ക് സുപരിചിതമാണ്. വാലിസ്നേറിയയെ അക്വേറിയത്തില് വളര്ത്തുമ്പോള് ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട
കാര്യങ്ങളെയും അവയുടെ പ്രജനനത്തെയും കുറിച്ചും കൂടുതല് അറിയാന് മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-280141.html" target="_blank">വാലിസ്നേറിയ എന്ന ആരല്പുല്ല്</a>' വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി എഫ് രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7YkVTWDZUM2dKWXM" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. <br />
<br />
അക്വേറിയത്തില് വളര്ത്തിയിരിക്കുന്ന വാലിസ്നേറിയകളെ ഈ വീഡിയോയില് കാണാം.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/wydydBs2XHo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br /></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-713312608279642902012-06-02T03:21:00.003-07:002012-06-02T03:27:29.331-07:00സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് ഉണ്ടായതെങ്ങനെ ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-EHyssL32B28/T7rI28yLurI/AAAAAAAAAFE/JMC60Jsg5O0/s1600/goldfish-info0.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div>
<div style="text-align: left;">
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് ഉണ്ടായതെങ്ങനെയെന്നു എത്രപേര്ക്ക് അറിയാം?<br />
<br />
അക്വേറിയം ഹോബിയിലുള്ള ഏതൊരാളും എപ്പോഴെങ്കിലും സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തിക്കാണും. തുടക്കാരും മിക്കപ്പോഴും അക്വേറിയം കടയിലെത്തി
ആദ്യം ചോദിക്കുന്നത് സ്വര്ണ്ണ മത്സ്യങ്ങളെയാണ്. സ്വര്ണ്ണ മത്സ്യങ്ങളെ
വെല്ലുംവിധം പ്രശസ്തിയുള്ള വര്ണ്ണ മത്സ്യങ്ങള് വേറെ ഇല്ലെന്നുതന്നെ
പറയാം. </div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-EHyssL32B28/T7rI28yLurI/AAAAAAAAAFE/JMC60Jsg5O0/s1600/goldfish-info0.gif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="305" src="http://3.bp.blogspot.com/-EHyssL32B28/T7rI28yLurI/AAAAAAAAAFE/JMC60Jsg5O0/s400/goldfish-info0.gif" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://animals.howstuffworks.com/</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
സ്വര്ണ്ണവര്ണ്ണം മുതല് ഓറഞ്ച്, മഞ്ഞ, ചെമപ്പ്, കറുപ്പ് എന്നി നിറങ്ങളില് വരെയുമുള്ള സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള്
ഇന്ന് ലഭ്യമാണ്. പക്ഷെ ഈ സുന്ദരന് മത്സ്യങ്ങള് പ്രകൃത്യാ
കാണപ്പെടുന്നവയല്ല എന്നറിയുന്നവര് ചുരുക്കം. പുരാതന ചൈനയില്
ഭക്ഷ്യാവശ്യത്തിനായി വളര്ത്തി വന്നിരുന്ന കാര്പ്പ് മത്സ്യങ്ങള്ക്ക്
ജനിതകവ്യതിയാനങ്ങള് സംഭവിച്ചാണ് സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് ഉണ്ടായത്. <br />
<br />
സ്വര്ണ്ണനിറമുള്ള ഒരു കാര്പ്പ് മത്സ്യത്തെ താഴെ കാണാം. ഈ മത്സ്യം സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ പൂര്വ്വികരായ പ്രഷ്യന് കാര്പ്പ് ആണ്. <br />
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-erYlnUGdU4U/T7rPkFxK22I/AAAAAAAAAFQ/_H080SKaBsM/s1600/800px-CarassiusAuratusGibelio.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="255" src="http://4.bp.blogspot.com/-erYlnUGdU4U/T7rPkFxK22I/AAAAAAAAAFQ/_H080SKaBsM/s400/800px-CarassiusAuratusGibelio.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://en.wikipedia.org</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: left;">
ഒരു കൂട്ടം ജനിതകവ്യതിയാനങ്ങള് തീന്മേശയില് നിന്നും രക്ഷിച്ച പ്രഷ്യന്
കാര്പ്പുകളില് നിന്നും നാം ഇന്ന് കാണുന്ന വിവിധ നിറങ്ങളിലും ആകൃതിയിലും ഉള്ള
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് എങ്ങനെയുണ്ടായി എന്നറിയാന് കൌതുകം തോന്നുന്നില്ലേ?<br />
</div>
<div style="text-align: left;">
സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ
നൂറ്റാണ്ടുകളിലൂടെയുള്ള ചരിത്രത്തെക്കുറിച്ചു
മാതൃഭുമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച,
''<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-271798.html" target="_blank">സ്വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് സഹസ്രാബ്ദങ്ങളിലൂടെ</a>'' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഈ
ലേഖനത്തിന്റെ pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7SE80SVluYURmelk" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br />
വിവിധയിനം സ്വര്ണ്ണ മത്സ്യങ്ങളെ ഈ വീഡിയോയില് കാണൂ, ആസ്വദിക്കൂ. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/9zi-Wn5nKi8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br /></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-79444380122692694122012-05-16T17:30:00.000-07:002012-05-16T17:30:47.174-07:00സഫലമീ അക്വേറിയം ഹോബി<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<br />
അക്വേറിയം ഹോബി വിജയിക്കാനായി ശ്രദ്ധിക്കേണ്ട കാര്യങ്ങളെ കുറിച്ചു
മാതൃഭുമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-261899.html" target="_blank">വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് നിങ്ങളെ നിരാശപ്പെടുത്തുന്നുവോ?</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഈ ലേഖനത്തിന്റെ
pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7T2p5dUJudzViU2c" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ.<br />
<br />
തുടക്കക്കാരും അതുപോലെ തന്നെ പരിചയസമ്പന്നരായ അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകളും ശ്രദ്ധ കൊടുക്കേണ്ട കാര്യങ്ങള് എന്തൊക്കെയെന്നു നോക്കാം . </div>
</div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
1. അക്വേറിയം പരിപാലനത്തെക്കുറിച്ചുള്ള ഒരു അടിസ്ഥാന പുസ്തകമെങ്കിലും വായിക്കാന് ശ്രമിക്കുക<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-JHvusHN80uQ/T7LV1OrfxqI/AAAAAAAAAEk/uBYbJRAe0QY/s1600/%7B7902982A-74A3-4F5C-9783-70E8FC4790BA%7DImg100.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-JHvusHN80uQ/T7LV1OrfxqI/AAAAAAAAAEk/uBYbJRAe0QY/s400/%7B7902982A-74A3-4F5C-9783-70E8FC4790BA%7DImg100.jpg" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://www.booksamillion.com</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div style="text-align: left;">
2. ഇന്റര്നെറ്റില് അലങ്കാര മത്സ്യങ്ങളെക്കുറിച്ച് വിവരങ്ങള് തരുന്ന ധാരാളം വെബ്സൈറ്റുകളും ഫോറങ്ങളുമുണ്ട്</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
3. പരിചയക്കാര്ക്കോ സുഹൃത്തുക്കള്ക്കോ അക്വേറിയമുണ്ടെങ്കില് അവരുടെ
വീടുകളില് സ്ഥാപിച്ച ടാങ്കുകള് കാണുകയും, അവരുടെ അനുഭവങ്ങളില് നിന്നു
കാര്യങ്ങള് മനസ്സിലാക്കുകയും ചെയ്യുക<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-nO9B2j52fN4/T7LXuP0y-FI/AAAAAAAAAEs/V8iy6u1DV3w/s1600/freshwater-aquarium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-nO9B2j52fN4/T7LXuP0y-FI/AAAAAAAAAEs/V8iy6u1DV3w/s400/freshwater-aquarium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://pathwaysaustin.org/</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div style="text-align: left;">
4. അക്വേറിയത്തിന്റെ വലിപ്പത്തിനനുസരിച്ച് മത്സ്യങ്ങളുടെ എണ്ണം തീരുമാനിക്കുക </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
5. ആരോഗ്യമുള്ള മത്സ്യങ്ങളെ തെരഞ്ഞെടുക്കുക<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-HEIAhDAxE2A/T7LZfSPTPNI/AAAAAAAAAE0/rl35ZD8pqRM/s1600/7186526160_0e64221f4c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="298" src="http://4.bp.blogspot.com/-HEIAhDAxE2A/T7LZfSPTPNI/AAAAAAAAAE0/rl35ZD8pqRM/s400/7186526160_0e64221f4c.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : http://arofanatics.com</td></tr>
</tbody></table>
</div>
</div>
</div>
<div style="text-align: left;">
6. കൃത്യസമയത്ത് മിതമായ തോതില് ഭക്ഷണം നല്കു. ആഫ്രിക്കന് സിക്ലിഡുകള്ക്ക് ഭക്ഷണം കൊടുക്കുന്ന ഈ വീഡിയോ കാണൂ<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/f78SyP4aFVo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
7. അക്വേറിയത്തിനു വേണ്ട ശുദ്ധജലം യഥേഷ്ടം ലഭിക്കുമെന്ന് ആദ്യം തന്നെ ഉറപ്പുവരുത്തുക </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
8. കാലാകാലങ്ങളില്
അക്വേറിയത്തിലെ അഴുക്കു നീക്കം ചെയ്തു വെള്ളത്തിന്റെ ഗുണമേന്മ
നിലനിര്ത്തുക </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
9. അത്യാവശ്യം വേണ്ട മരുന്നുകള്, വാട്ടര് സ്റ്റബിലൈസേര്സ് (വെള്ളത്തിന്റെ
ഗുണമേന്മ നിലനിര്ത്താന്), ടാപ്പ് വെള്ളത്തിലെ ക്ലോറിന്
നിര്വീര്യമാക്കുന്ന സംയുക്തങ്ങള് എന്നിവ കരുതുക </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
10. ആദ്യമായി അക്വേറിയം തുടങ്ങുന്നവര്, ഓരോ ദിവസവും ചെയ്യുന്ന കാര്യങ്ങള് ഒരു
ഡയറിയില് കുറിച്ചുവയ്ക്കുന്നത്, പിന്നീട് അവലോകനം നടത്തുവാനും, അങ്ങനെ
അറിവു വര്ദ്ധിപ്പിക്കാനും സഹായിക്കും</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
11. പുതുതായി വാങ്ങുന്ന മത്സ്യങ്ങളെ രണ്ടാഴ്ചയെങ്കിലും ക്വാറന്റൈന്
ടാങ്കിലിട്ട് ( രോഗ-കീട ബാധിത മത്സ്യങ്ങളെ നിരീക്ഷിക്കാനും
ചികിത്സിക്കാനുമുള്ള പ്രത്യേകം അക്വേറിയം) നിരീക്ഷിച്ച്, അസുഖങ്ങളോ
ആരോഗ്യപ്രശ്നങ്ങളോ ഇല്ലെന്ന് ഉറപ്പുവരുത്തിയ ശേഷം മാത്രം, പ്രധാന
ടാങ്കിലേക്കു മാറ്റുക</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
12. അക്വേറിയത്തിലെ പ്രധാന ഭാഗങ്ങളായ ഫില്റ്റര്, ഹീറ്റര്, എയര് പമ്പ്, ലാമ്പ് തുടങ്ങിയവ, വിശ്വസിക്കാവുന്ന കമ്പനികളുടേതാണെന്ന് ഉറപ്പുവരുത്തു<br />
<br />
<br />
<br /></div>
</div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-73575079303014425192012-04-29T11:38:00.001-07:002012-04-29T11:38:56.612-07:00അക്വേറിയം ഹോബിയില് നിങ്ങള് പരാജിതരാണോ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-0HtvlPhEMAA/T519FioG7xI/AAAAAAAAAEY/TK4ps_OevbI/s1600/aquariumnitrogencycle5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="232" src="http://3.bp.blogspot.com/-0HtvlPhEMAA/T519FioG7xI/AAAAAAAAAEY/TK4ps_OevbI/s400/aquariumnitrogencycle5.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">അക്വേറിയത്തിലെ നൈട്രജന് ചംക്രമണം കടപ്പാട് : http://www.americanaquariumproducts.com</td></tr>
</tbody></table>
നൈട്രജന് ചംക്രമണം എന്താണെന്നറിയാമോ? അക്വേറിയത്തിന്റെ സന്തുലിതാവസ്ഥയ്ക്ക് പരമപ്രധാനമായ ഒന്നാണിത്. തുടക്കക്കാര് പലപ്പോഴും ചെയ്യുന്ന അബദ്ധങ്ങളിലൊന്നു നൈട്രജന് ചംക്രമണത്തെ അവഗണിക്കുന്നതാണ്.<br />
<br />
വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളുടെ ഭംഗിയില് മതിമറന്നു അക്വേറിയം ധൃതിയില് സ്വന്തമാക്കുന്ന തുടക്കക്കാര്ക്ക്, പലപ്പോഴും നിരാശയായിരിക്കും ഫലം. വിജ്ഞാനപ്രദമായ ഈ ഹോബി തുടക്കത്തിലേ ഉപേക്ഷിക്കാതെ ആനന്ദകരമായി നടത്തിക്കൊണ്ടു പോകുന്നതിനു സാങ്കേതിക പരിജ്ഞാനം അത്യന്താപേക്ഷിതമാണ്.<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-1WGRyVLb1JY/T517A6qFxrI/AAAAAAAAAEQ/SlInQDDJgKI/s1600/aquarium+algae.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="338" src="http://1.bp.blogspot.com/-1WGRyVLb1JY/T517A6qFxrI/AAAAAAAAAEQ/SlInQDDJgKI/s400/aquarium+algae.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">ആല്ഗകള് നിറഞ്ഞ ഒരു അക്വേറിയം കടപ്പാട്: http://3.bp.blogspot.com</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr>
</tbody></table>
അസന്തുലിതമായ സാഹചര്യങ്ങളില് അക്വേറിയത്തില് ആല്ഗകള് പെരുകുന്നു.
മത്സ്യങ്ങള്, സസ്യങ്ങള്, തീറ്റ, പരിപാലനം എന്നിവ തമ്മിലുള്ള ബന്ധം
മനസ്സിലാക്കാതെ ഹോബിയില് ഏര്പ്പെടുന്ന പലര്ക്കും ആല്ഗകളുമായി യുദ്ധം
തന്നെ ചെയ്യേണ്ടിവരും.<br />
<br />
<br />
തുടക്കക്കാര്ക്ക് സാധാരണയായി അഭിമുഖീകരിക്കേണ്ടി വരുന്ന അപ്രതീക്ഷിത
അക്വേറിയം പരാജയങ്ങളെ പരിഹരിക്കാനുള്ള മാര്ഗ്ഗങ്ങളെ പറ്റി മാതൃഭൂമി
ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച ''<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-261899.html" target="_blank">വര്ണ്ണ മത്സ്യങ്ങള് നിങ്ങളെ നിരാശപ്പെടുത്തുന്നുവോ</a>?'' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ലേഖനത്തിന്റെ pdf രൂപത്തിനായി <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7T2p5dUJudzViU2c" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. <br />
<br />
അക്വേറിയത്തിലെ ജലം മാറ്റുന്നതിനെയും മണല് അല്ലെങ്കില് ചരല്, കണ്ണാടിയുടെ പ്രതലം എന്നിവ വൃത്തിയാക്കുന്നതിനെയും പറ്റിയുള്ള വീഡിയോ കാണൂ.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/gReWID8iKQY?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
</div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-21782528397117773062012-03-21T06:19:00.000-07:002012-03-21T06:25:48.516-07:00ഏന്ഡ്ലെര് വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-1scLPWk7XTY/T2nRuEEAMAI/AAAAAAAAAD0/ZglRiQj9-Ek/s1600/poecilia_wingei_male_1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://2.bp.blogspot.com/-1scLPWk7XTY/T2nRuEEAMAI/AAAAAAAAAD0/ZglRiQj9-Ek/s400/poecilia_wingei_male_1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">http://www.seriouslyfish.com</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">തുടക്കക്കാര്ക്ക് എളുപ്പത്തില് വളര്ത്തി തുടങ്ങാവുന്ന
വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളാണ് എന്ഡ്ലെഴ്സ് ഗപ്പികള്. ഗപ്പി മത്സ്യങ്ങളോട്
വളരെയധികം രൂപസാദൃശ്യം
പുലര്ത്തുന്ന ഇവ പ്രസവിക്കുന്ന മത്സ്യങ്ങളാണ്. തിളങ്ങുന്ന
മെറ്റാലിക്, ഫ്ലൂറസെന്റ് പച്ച നിറത്തിലുള്ള പശ്ചാത്തലത്തില് കറുപ്പ്,
ഓറഞ്ച്, നീല വര്ണ്ണങ്ങളില് ചിത്രപ്പണികളുള്ള എന്ഡ്ലെഴ്സ് മത്സ്യങ്ങളെ
പറ്റി
മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച, <a href="http://www.blogger.com/goog_1252292899">'</a></span><a href="http://www.blogger.com/goog_1252292899"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">അലങ്കാര മത്സ്യങ്ങളില് ഒരു എന്ഡ്ലെര് സാന്നിദ്ധ്യം</span></a><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-258243.html" target="_blank">' </a>എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ പി ഡി ഫ് രൂപത്തിന് <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7SS1ueTJSQ2hURnEzWk0xYktlWXp0QQ" target="_blank">ഇവിടെ</a> ക്ലിക്ക് ചെയ്യൂ. </span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-5PIjxXpmrYI/T2nSfHhB0PI/AAAAAAAAAD8/QOS4tH1N5NQ/s1600/100_3022.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-5PIjxXpmrYI/T2nSfHhB0PI/AAAAAAAAAD8/QOS4tH1N5NQ/s400/100_3022.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">http://media.photobucket.com</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-45122324334843343952012-02-25T13:39:00.000-08:002012-02-25T13:42:00.103-08:00അക്വേറിയം മത്സ്യങ്ങള് ജൈവവൈവിധ്യത്തെ ബാധിക്കുമോ?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-JTtYSk75Y-A/T0lPkGUe20I/AAAAAAAAACs/OSWCcGq_Vvk/s1600/173937750_048b69b4ce_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-JTtYSk75Y-A/T0lPkGUe20I/AAAAAAAAACs/OSWCcGq_Vvk/s400/173937750_048b69b4ce_o.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.fishtanksandponds.co.uk/" target="_blank">www.fishtanksandponds.co.uk</a></td></tr>
</tbody></table>
അക്വേറിയത്തില് നാം മത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തുന്നത് ജൈവ ആവാസ വ്യവസ്ഥയ്ക്ക് തന്നെ എതിരാണോ? അലങ്കാര മത്സ്യങ്ങളുടെ അമിത ചൂഷണമാണോ മത്സ്യങ്ങളുടെ ജൈവ വൈവിധ്യത്തെ ബാധിക്കുന്നത്? അങ്ങനെയെങ്കില് വര്ണ്ണമത്സ്യം വളര്ത്തല് ധാര്മ്മികമാണോ? ആവാസവ്യവസ്ഥയ്ക്ക് കോട്ടം വരാതെ ഹോബി തുടരാനാകുമോ? ഈ വിഷയത്തെക്കുറിച്ച് എപ്പോഴെങ്കിലും നിങ്ങള് ചിന്തിച്ചിട്ടുണ്ടോ? ഇല്ലെങ്കില് മാതൃഭൂമി കാര്ഷികത്തിലെ ഈ <a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-254169.html" target="_blank">ലേഖനം</a> വായിക്കൂ. വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് വളര്ത്തുന്നതിലെ ധാര്മ്മികതയെപ്പറ്റിയുള്ള ഈ ലേഖനത്തിന്റെ PDF രൂപം <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7bmM3QmtCSXpTRENCemNoR3pjZHdFQQ" target="_blank">ഇവിടെ </a>കാണൂ.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-fR_-22S8G54/T0lQKje3o1I/AAAAAAAAAC0/BfofCZ8y0-I/s1600/fish-bowl-cruelty.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-fR_-22S8G54/T0lQKje3o1I/AAAAAAAAAC0/BfofCZ8y0-I/s400/fish-bowl-cruelty.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.fishaquarist.com/" target="_blank">www.fishaquarist.com</a></td></tr>
</tbody></table>
അലങ്കാരമത്സ്യങ്ങളെ വളര്ത്തുന്നവര് എപ്പോഴെങ്കിലും ഇത് ചിന്തിച്ചിരിക്കാം. തങ്ങള് ചെയ്യുന്നത് ക്രൂരതയല്ലേ? മത്സ്യങ്ങളും ജീവികളല്ലേ? അവയുടെ സ്വാതന്ത്ര്യം നാം കവര്ന്നെടുക്കുകയല്ലേ? അതും നമ്മുടെ സ്വാര്ഥതയല്ലേ?<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-tD2vbMwFR_k/T0lQouOtGrI/AAAAAAAAAC8/7YImQUhYD4k/s1600/fisn-n-flush.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-tD2vbMwFR_k/T0lQouOtGrI/AAAAAAAAAC8/7YImQUhYD4k/s400/fisn-n-flush.jpg" width="393" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.ubergizmo.com/" target="_blank">www.ubergizmo.com</a></td></tr>
</tbody></table>
അനിയന്ത്രിതമായി പിടിച്ചെടുക്കുന്നത് മത്സ്യങ്ങളുടെ ആവാസവ്യവസ്ഥകളെ തകര്ക്കില്ലേ?<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-gT24cRqd3sU/T0lRE8oGmcI/AAAAAAAAADE/Axpw4Lij8Pc/s1600/wrapables-aquarium.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://4.bp.blogspot.com/-gT24cRqd3sU/T0lRE8oGmcI/AAAAAAAAADE/Axpw4Lij8Pc/s400/wrapables-aquarium.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://thefishingblog.wordpress.com/" target="_blank">thefishingblog.wordpress.com</a></td></tr>
</tbody></table>
വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങളെ കൃത്രിമപ്രജനനത്തിലൂടെ വളര്ത്തിയെടുക്കുന്നത് ഗുണകരമാണോ?<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-d-0mL6SxtwA/T0lR48rHcMI/AAAAAAAAADM/cl_gSvQGj7k/s1600/image_large.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="296" src="http://2.bp.blogspot.com/-d-0mL6SxtwA/T0lR48rHcMI/AAAAAAAAADM/cl_gSvQGj7k/s400/image_large.jpeg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.advancedaquarist.com/" target="_blank">www.advancedaquarist.com</a></td></tr>
</tbody></table>
മത്സ്യങ്ങളുടെ ജൈവവൈവിധ്യത്തിനു ഭീഷണി അലങ്കാര മത്സ്യ വിപണി മാത്രമാണോ?<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-xCBXq5WMfOQ/T0lSQj4WsdI/AAAAAAAAADU/zFgLFyGcZ1g/s1600/Fish-Tattoo-Technique-in-China1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="263" src="http://4.bp.blogspot.com/-xCBXq5WMfOQ/T0lSQj4WsdI/AAAAAAAAADU/zFgLFyGcZ1g/s400/Fish-Tattoo-Technique-in-China1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.ccrnatacna.org/" target="_blank">www.ccrnatacna.org</a></td></tr>
</tbody></table>
അലങ്കാര മത്സ്യങ്ങള് മൂലം അല്ലെങ്കില് കൃത്രിമപ്രജനനം മൂലം ഏതെങ്കിലും മത്സ്യത്തിന് അതിന്റെ ആവാസത്തില് അഭിവൃദ്ധി ഉണ്ടായിട്ടുണ്ടോ?<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-tVWas0f9aU4/T0lSlp42N6I/AAAAAAAAADc/o5fXbSLl72o/s1600/369113572_24fc34005a.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="282" src="http://3.bp.blogspot.com/-tVWas0f9aU4/T0lSlp42N6I/AAAAAAAAADc/o5fXbSLl72o/s400/369113572_24fc34005a.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://nippyfish.net/" target="_blank">nippyfish.net</a></td></tr>
</tbody></table>
മാതൃഭൂമി കാര്ഷികത്തിലെ വര്ണ്ണമത്സ്യങ്ങള് വളര്ത്തുന്നതിലെ ധാര്മ്മികതയെപ്പറ്റിയുള്ള ഈ <a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-254169.html" target="_blank">ലേഖനം</a> വായിക്കൂ. ഇതിന്റെ PDF രൂപം <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7bmM3QmtCSXpTRENCemNoR3pjZHdFQQ" target="_blank">ഇവിടെ</a> കാണൂ.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-szuKDLi_wDs/T0lUNrsrvVI/AAAAAAAAADs/_no14lN-Vjs/s1600/betta-fish-ich1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-szuKDLi_wDs/T0lUNrsrvVI/AAAAAAAAADs/_no14lN-Vjs/s400/betta-fish-ich1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.allexperts.com/" target="_blank">www.allexperts.com</a></td></tr>
</tbody></table>
അക്വേറിയം കടകള് അലങ്കാരമത്സ്യങ്ങളോട് ചെയ്യുന്ന ക്രൂരത കാണൂ.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/3ghoeDcUyu8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
</div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-88067276250339797892012-02-25T02:08:00.003-08:002012-02-25T03:56:40.984-08:00വര്ണ്ണ മത്സ്യപരിപാലനത്തിലെ ധാര്മ്മികത<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-Lbi6vzI9QiQ/T0iwTuXVIUI/AAAAAAAAACU/BfD4FyyjHzE/s1600/cut-carcass.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-Lbi6vzI9QiQ/T0iwTuXVIUI/AAAAAAAAACU/BfD4FyyjHzE/s400/cut-carcass.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.adfg.alaska.gov/" target="_blank">www.adfg.alaska.go</a></td></tr>
</tbody></table>
മാതൃഭൂമി കാര്ഷികത്തില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-254169.html" target="_blank">വര്ണ്ണ മത്സ്യപരിപാലനം ധാര്മ്മികമോ?</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. പി ഡി എഫ് രൂപം <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7bmM3QmtCSXpTRENCemNoR3pjZHdFQQ" target="_blank">ഇവിടെ</a> കാണൂ.<br />
<br />
അക്വേറിയം ഹോബി തുടങ്ങാനാഗ്രഹിക്കുന്ന പലരും പ്രകൃതിയുടെ ഭാഗമായ മത്സ്യങ്ങളെ കണ്ണാടിക്കൂടുകളില് അടച്ചിട്ടു വളര്ത്തുന്നത് ശരിയാണോയെന്ന് ചിലപ്പോഴെങ്കിലും സംശയിച്ചിരിക്കാം.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/-c0TXHSUsOyE/T0iw7aKKQcI/AAAAAAAAACc/GDhbD05Fzxk/s1600/cat_fish.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://3.bp.blogspot.com/-c0TXHSUsOyE/T0iw7aKKQcI/AAAAAAAAACc/GDhbD05Fzxk/s400/cat_fish.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.petmd.com/" target="_blank">www.petmd.com</a></td></tr>
</tbody></table>
ഇതിനനുകൂലമായും പ്രതികൂലമായും പലതരത്തിലുള്ള വാദപ്രതിവാദങ്ങള് നിരത്താം. മത്സ്യങ്ങള് പ്രകൃതിയില് ഏറെ ദൂരം സഞ്ചരിക്കാറുള്ളത് ഇര തേടാനും, പ്രജനനത്തിനും, ഇരപിടിയന്മാരില് നിന്ന് രക്ഷനേടാനുമൊക്കെയാണ് . <br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-5M2Ul2kAKzs/T0ix4upT4uI/AAAAAAAAACk/ENv_Pp2_QlA/s1600/8919087_1317e70a8d.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://1.bp.blogspot.com/-5M2Ul2kAKzs/T0ix4upT4uI/AAAAAAAAACk/ENv_Pp2_QlA/s400/8919087_1317e70a8d.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://www.fishkeepingonline.info/" target="_blank">www.fishkeepingonline.info</a></td></tr>
</tbody></table>
എന്നാല് പ്രകൃതിദത്തമായ സാഹചര്യങ്ങളോട് കിടപിടിക്കുംവിധം മത്സ്യങ്ങളെ അക്വേറിയത്തില് വളര്ത്തുന്നതില് തെറ്റുണ്ടോ? കൂടുതലറിയാനായി മാതൃഭൂമി കാര്ഷികത്തില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച '<a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-254169.html" target="_blank">വര്ണ്ണ മത്സ്യപരിപാലനം ധാര്മ്മികമോ?</a>' എന്ന ലേഖനം വായിക്കൂ. പി ഡി എഫ് രൂപം <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7bmM3QmtCSXpTRENCemNoR3pjZHdFQQ" target="_blank">ഇവിടെ</a> കാണൂ. </div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7366951040066224216.post-1756815593967077572012-02-18T07:05:00.002-08:002012-02-18T09:06:07.245-08:00ചെമപ്പിനഴക്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
കബൊംബയിനത്തിലെ അക്വേറിയം സസ്യങ്ങളില് വളര്ത്താന് ഏറ്റവും പ്രയാസമുള്ള
ഇനമാണ്, ചെമപ്പ് മുതല്
പര്പ്പിള് നിറത്തില് വരെ പൂക്കളുള്ള <i>കബൊംബ ഫര്കേറ്റ</i>. ശാഖകള് കുറഞ്ഞു
മൃദുലമായ തണ്ടുകളോട് കൂടിയ ഈ ചെടികളെ വളക്കൂറുള്ള അടിത്തട്ടില് ധാരാളം
പ്രകാശം നല്കി വളര്ത്തണം. സൂക്ഷ്മ മൂലകങ്ങള്, CO2
എന്നിവ ഫര്കേറ്റയുടെ നല്ല വളര്ച്ചയ്ക്ക് അത്യാവശ്യമാണ്. അക്വേറിയങ്ങളില് ചെമപ്പ് നിറം
വിതറി വളര്ന്നു നില്ക്കുന്ന <i>കബൊംബ ഫര്കേറ്റ</i>യുടെ വിവിധ മുഖങ്ങള്, ഈ ഫോട്ടോ
ബ്ലോഗ് പോസ്റ്റിലൂടെ അറിയൂ.<br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">അനുഭവ
സമ്പന്നരായ അക്വേറിയം ഹോബിയിസ്റ്റുകള്ക്ക് യോജിച്ച ഈ ചെടിയെ പറ്റി
കൂടുതല് അറിയാനായി മാതൃഭൂമി ഓണ്ലൈനില് പ്രസിദ്ധീകരിച്ച <a href="http://www.mathrubhumi.com/agriculture/story-252277.html" target="_blank">ഈ</a> ലേഖനം
വായിക്കൂ. PDF രൂപം <a href="https://docs.google.com/open?id=0BwPAesHGchn7MzA5MzE2MjItNGVjNC00NDJjLThkOTItNmZiNWNkMTgzOGYy" target="_blank">ഇവിടെ</a> കാണൂ.</span> <br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/-bMOwZJyqlsU/Tz_AdwzNhGI/AAAAAAAAACM/5lhu-wx5jL4/s1600/e339a01zwbztk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://2.bp.blogspot.com/-bMOwZJyqlsU/Tz_AdwzNhGI/AAAAAAAAACM/5lhu-wx5jL4/s400/e339a01zwbztk.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">കടപ്പാട് : <a href="http://croa.com/" target="_blank">croa.com</a></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.aquamax.de/Shop/Artikelbilder/Zusatzbilder/Algen%20im%20Aquarium_Licht_STUG_Cabomba_furcata.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://www.aquamax.de/Shop/Artikelbilder/Zusatzbilder/Algen%20im%20Aquarium_Licht_STUG_Cabomba_furcata.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">കടപ്പാട്:<a href="http://aquamax.de/" target="_blank"> aquamax.de</a></span></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.naturaquaristik-live.de/pflanzenlexikon/images/cabomba_furcata_1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://www.naturaquaristik-live.de/pflanzenlexikon/images/cabomba_furcata_1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">കടപ്പാട്: <a href="http://naturaquaristik-live.de/" target="_blank">naturaquaristik-live.de</a></span></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/__Dq5_ABpFrs/S2mjk3_LMFI/AAAAAAAAK-8/prxrSC4zdXA/s400/Cabomba+furcata_Kubang+Semang_010210_IMG_2078.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="http://2.bp.blogspot.com/__Dq5_ABpFrs/S2mjk3_LMFI/AAAAAAAAK-8/prxrSC4zdXA/s400/Cabomba+furcata_Kubang+Semang_010210_IMG_2078.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">കനാലില് വളര്ന്നു നില്ക്കുന്ന ഫര്കേറ്റ. കടപ്പാട്:<a href="http://digdeep1962.blogspot.com/2010/02/1st-february-kampung-permatang-nibong.html" target="_blank"> Dig deep</a></span></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.akv-home.ru/wp-content/uploads/2011/11/Cabomba_furcata.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="http://www.akv-home.ru/wp-content/uploads/2011/11/Cabomba_furcata.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">ചെമപ്പിനഴക്. കടപ്പാട്: <a href="http://akv-home.ru/" target="_blank">akv-home.ru</a></td></tr>
</tbody></table>
</div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/15759727538455715114noreply@blogger.com2